Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILMATERIAL
ca 2 cm långa hår, som dock i motsats till
bomullen äro starkt ligninhaltiga. Som
textilfibrer har kapok endast underordnad
betydelse. Den har god flytkraft, särskilt
Java?kapok, och användes därför i stor
utsträckning till stoppning av livräddnings?
bälten, västar o. d., vidare till stoppning
av kuddar etc.
d) Bladfibrer äro starkt förvedade fib?
rer som utvinnas av en del tropiska (mo?
nokotyledona) växters blad. Fibrerna ha
ofta en betydande längd, upp till ca 3 m.
De äro jämförelsevis grova, alla starkt för?
vedade, och kallas därför ofta hårda fib?
rer i motsats till de mjuka bastfibrerna
(lin, hampa, jute). Bladfibrerna användas
huvudsakligen till tågvirke. Vanligast äro
manillahampa, som erhålles huvudsakligen
från Filippinerna av Musa textilis, sisal?
hampa av Agave?arter, som odlas i Mexiko
och Ostafrika samt nya zeelandslin av
Phormium tenax, som odlas på Nya Zee?
land. Av dessa är manillahampan särskilt
uppskattad för sin styrka. Sisalhampa är
även stark och användes liksom manilla i
stor utsträckning till snören och repvaror.
Nya Zeelandslinet är mindre beständigt
än de två övriga och har därför icke fått
större betydelse.
Animaliska fibrer
a) Hårfibrer erhållas från olika djur,
såsom får, get, kamel, nötkreatur, hare,
kanin etc. Man brukar indela håren i tre
grupper, nämligen stickhår, täckhår och ull?
hår. Mellan dessa finnas emellertid över?
gångsformer. Stickhår äro raka, korta,
grova hår med stor märgkanal. De täcka
t. ex. häst, rådjur och de flesta hårklädda
rovdjur samt vanligen delvis huvudet och
benen hos djur, klädda med andra hår.
Täckhåren äro relativt grova, långa och
raka eller nästan raka, vanligen med väl
utvecklad märgkanal. De täcka kroppen
hos många får?, kamel? och getraser till?
sammans med ullhår. Ulhåren äro mjuka,
krusiga och märgfria hår, som i form av
bottenull förekomma tillsammans med
täckhår. Vissa fårraser ha endast ullhår.
Vid klassificering av ull lägges i första
hand densammas finlek till grund. Ju fi?
nare ullen är desto finare garn kan spin?
nas av densamma. I England angives kva?
liteten med siffror såsom 100’s, 90’s, 80’s
etc., som ursprungligen avsåg att beteckna
det finaste garn i engelsk finleksnum?
rering, till vilken ullen kunde spinnas.
Numera stämmer detta dock icke fullstän?
digt. I Tyskland användes bokstavsbeteck?
Tab. 21:2. Normer för ullfirilek, föreslagna inom internationella ylleföreningen.
Klass» bete c k» ning Metriskt finleksnummer Fiberdiameter, fj, Närmast motsvarande
medeltal klassgränser medeltal gränser engelska beteckningar tyska beteckningar
övre undre övre undre
F 1 4 000 4 340 3 650 15,6 15,0 16,3 90—100 s 5 A
F 2 3 350 3 650 3 070 17,0 16,3 17,8 80 s 3 A—4 A
F 3 2 800 3 070 2 580 18,6 17,8 19,4 70 s 2 A
F 4 2 360 2 580 2170 20,2 19,4 21,1 66 s A
F 5 2 000 2170 1830 22,i 21,i 23,i 64 s A/B
F 6 1700 1 830 1540 24,o 23,i 25,i 60 s B
F 7 1400 1 540 1 290 26,2 25,i 27,4 58 s Cl
F 8 1 180 1290 1090 28,6 27,4 29,9 56 s DI-CII
F 9 1000 1090 920 31,2 29,9 32,6 50 s D II
F 10 850 920 770 34,0 32,6 35,5 48 s El
F 11 710 770 650 37,1 35,5 38,7 46 s Eli
F 12 600 650 550 40,4 38,7 42,2 44 s F
F 13 500 550 460 44,i 42,2 46,o 40 s —
F 14 425 460 390 48,o 46,o 50,i — —
F 15 355 390 330 52,4 50,i 54,7 36 s —
270
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
