Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILMATERIAL
Fig. 21/1. Fvey=Wysslings modell av fib°
rernas byggnad.
Renast förekommer cellulosan i bomull,
som i fullständigt torrt tillstånd innehål*
ler ca 98 %. De återstående 2 % utgöras
av fett* och vaxartade ämnen samt protein*
och mineralämnen. Övriga tekniska fibrer,
vilka utom kapok äro flercelliga, innehålla
därtill, lignin och pektinämnen, huvudsak*
ligen inlagrade mellan cellerna (elemen*
tarfibrerna). Halten cellulosa i dessa fib*
rer i form av råvara är ca 60—80 %.
Mängden lignin i fibrerna är ett mått på
deras förvedning. Av bastfibrerna är linet
minst förvedat. Det innehåller endast spår
av lignin. Något mer ligninhaltig är ham*
pan. Starkt förvedade äro jute och sunn*
hampa samt alla bladfibrer.
Det är närmast cellulosan, som är av
betydelse för fibrernas hållfasthet. Där*
för är också cellulosans relativt stora ke*
miska beständighet av värde för textilfib*
rernas användbarhet och lämplighet för
textilprodukter av olika slag. Cellulosan
är praktiskt taget olöslig i nästan alla van*
liga lösningsmedel. Den är relativt bestän*
dig mot utspädda alkalilösningar även vid
högre temperatur. I 15—20 %*iga natrium*
och kaliumhydroxidlösningar svälla cellu*
losafibrerna starkt under bildning av s. k.
alkalicellulosa. Tvättas alkalit bort, bibe*
hålles den svällda formen delvis. Så be*
handlade fibrer absorbera vatten och färg*
ämnen bättre än obehandlade. Tekniskt
utnyttjas detta förfaringssätt för tillverk*
ning av merceriserad bomull.
Av syror angripes och förstöres (hydro*
lyseras) cellulosa relativt lätt. Hydrolys av
cellulosamolkylen leder över en rad mel*
lanprodukter under successiv sänkning av
polymerisationsgraden till glykos. Först
bildas s. k. hydro cellulosa, som dock icke
är en definierad kemisk individ, utan av
allt att döma en blandning av i olika grad
hydrolyserad cellulosa. Hydrocellulosan
karakteriseras bland annat genom en stark
reduktionsförmåga, t. ex. vid värmning
med Fehlings lösning. Hydrocellulosabild*
ningen medför en påtaglig minskning av
fibrernas hållfasthet.
Även oxidationsmedel kunna lätt an*
gripa och förstöra cellulosa, varvid bildas
s. k. oxicellulosa, som liksom hydrocellu*
losan icke får uppfattas som en bestämd
kemisk individ, utan som en blandning av
oxidationsprodukter. Vid oxidationen bil*
das tydligen fria aldehydgrupper. Oxicel*
lulosan reducerar Fehlings lösning och
ammoniakalisk silverlösning. Även oxicel*
lulosabildningen medför en sänkning av
polymerisationsgraden och därvid även av
fibrernas hållfasthet. Inom textilindustrin
kan man dock bleka textilfibrerna, t. ex.
bomull, med oxiderande blekningsmedel,
som hypoklorit och superoxider, utan att
fibrernas hållfasthet påverkas i nämnvärd
grad.
Animaliska fibrer
De animaliska fibrerna äro uppbyggda
av proteinämnen (keratin). Djurhåren be*
stå av två eller tre skikt. Ytterst ligger
epidermis, som utgöres av platta celler,
vilka liksom fjäll täcka hårens yta och
delvis varandra. Fjällens obetäckta kanter
äro vända mot hårets spets. Innanför epi*
dermis ligger hornskiktet, som bildar hu*
vudmassan och ofta helt uppfyller det
274
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
