- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 5. Material. Byggnad. Värme och sanitet /
276

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEXTILMATERIAL

verkan intakta, varför sammanhållningen
mellan kedjorna i viss mån bibehålles.

Höjes pH över 7 sprängas även salt*
bindningen mellan kedjorna och alkalit
bindes vid karboxylgrupperna. Ökas pH
till över ca 12 ökas mängden av ullen bun*
det alkali starkt. Detta anses bero på att
jämväl disulfidbryggorna angripas och
fibrerna börja förstöras. Denna uppbryt*
ning av disulfidgrupperna är i motsats till
saltbindningarnas spaltning irreversibel.
Vid vanlig temperatur sker emellertid di*
sulfidgruppernas uppbrytning endast ofull*
ständigt. Kokning leder däremot till full*
ständig förstöring av ullen. I 2 %*ig ko*
kände natronlut löses ull sålunda inom 15
minuter.

Djurhår kunna icke blekas med klor
eller hypokloriter. Genom behandling med
dessa blekmedel förstöras epidermisfjällen
helt eller delvis och glansen ökas. Tekniskt
användes klorering eller numera hypoklo*
ritbehandling för att upphäva eller minska
valkningsförmågan hos ull och därigenom
borttaga eller minska risken för att ylle*
varor vid tvättning skola undergå valkning
och därigenom krympa.

Konstfibrer

Hos de konstgjorda fibrerna finnes icke
någon biostruktur. De äro, bortsett från
längsgående yträfflor, mer eller mindre
homogena genom pressning formade fina
strängar. Cellulosakonstfibrerna innehålla
molekyler av betydligt mindre storlek
(polymerisationsgrad enl. Staudinger van*
ligen ca 200—500) än de naturliga vegeta*
biliska fibrerna. Molekylerna i konstfib*
rerna äro icke heller så väl och systema*
tiskt ordnade som i de naturliga. De ke*
miska egenskaperna hos cellulosakonst*
fibrerna äro i sak lika med de naturligas,
dock så att de konstgjorda normalt äro
något mindre beständiga mot kemikalier
än de naturliga. Viskos* och kopparsilke
resp. cellull äro sålunda jämförelsevis

beständiga mot utspädda alkalier även vid
kokning. Däremot lösas de till stor del i
8—10 %*ig natronlut vid kyla (0° C). De
proteinkonstfibrer, som fått praktisk bety*
delse, tillverkas av kasein (mjölkäggvita).
Till sina kemiska egenskaper överens*
stämma de närmast med den naturliga
ullen.

Av de syntetiska fibrerna är nylon en
polyamidprodukt, pe*ce*fibern en polyvi*
nylklorid och vinyon ett blandpolymerisat
av vinylklorid och *acetat. Samtliga dessa
fibrer äro mycket beständiga mot kemi*
kalier och mikroorganismer. De äro emel*
lertid termoplastiska och tåla därför icke
högre temperaturer.

Fibrernas hållfasthetsegenskaper

Som mått på fibrernas hållfasthet an*
vändes vanligen avslitningskraften (P),
som anger den kraft i gram, som erfordras
för avslitningen. Den är bland annat be*
roende på fibrernas genomskärningarea,
fuktighet och den fria inspänningslängden
vid avslitningen.

Alla naturliga, organiska fibrer äro hy*
groskopiska. Den mängd vatten de upp*
taga ur den omgivande luften är beroende
på densammas relativa fuktighet (se fig.
21/4), samt från vilket tillstånd de över*

Fig. 21/4. Samband mellan fibrernas vaU
tenhalt och luftens relativa fuktighet.

276

INGEN JÖRSH ANDBOKEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:05:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/5/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free