Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILMATERIAL
het men framför allt på graden av in?
vävning i remsans längdriktning.
Avslitningskraften hos väv är under i
övrigt lika förhållanden närmast ett mått
på det ingående fibermaterialets kvalitet.
För att kunna jämföra vävnader av olika
tjocklek (vikt per m2) är det härvid av
betydelse att beräkna vävens specifika
avslitningskraft. Som mått på densamma
användes lämpligen avslitningskraften per
mm2 hos de längsgående trådarna i prov?
remsan. För denna beräkning erfordras
kännedom om trådarnas finleksnummer,
fibermaterialets specifika vikt och antalet
trådar per 5 cm bredd av väven. Med
ledning härav beräknas avslitningskraften
per mm2 av de längsgående trådarna i
remsan medelst följande formel:
p=P^kgfW
där p — avslitningskraften i kgf/mm2
P = avslitningskraften i kgf per 5 cm
remsbredd
N = garnets metriska finleksnummer
s = fibermaterialets specifika vikt
f= trådantal per 5 cm
Om väven har tillräcklig trådtäthet, för
bomull vid tvåskaftsväv minst 5,5 Vn och
för fyrskaftad kypert minst 6,5 VN (engelskt
bomullsgarnnummer), är den specifika av?
slitningskraften (mättningshållfastheten),
enligt Kjellstrand, en storhet typisk för
varje fiberkvalitet. Kjellstrand anger som
måttpunkter följande värden på mättnings?
hållfastheten:
Sakellaridis bomull 32 kgf/mm2
Medelgod egyptisk bomull 27
Kortstaplig egyptisk bomull 23
Medelgod amerikansk bomull 21
Ostindisk bomull och avfal 8—10
Ylle (kamgarn) 8,5—10
Förutsättningen för att dessa värden
skola uppnås, är att väven är av normal
beskaffenhet i övrigt, t. ex. att varptrå?
darna äro inlagda med jämn spänning i
väven. Är invävningen ojämn, medför
detta en sänkning av avslitningskraften
och därmed den sp. avslitningskraften.
Nötningshållfastheten hos väven är i
många fall av betydelse för kvalitetsbe?
dömningen. Man har även konstruerat ett
flertal olika laboratorieapparater för be?
stämning av nötningshållfastheten hos väv.
I dessa apparater utsättes väven för nöt?
ning mot något material t. ex. smärgelduk,
räfflade stålplattor, stålkanter o. d., varvid
man som mått på den relativa avnötningen
använder viktminskningen, minskningen
av avslitningskraften eller genomtryck?
ningshållfastheten. I vissa fall kan även
jämförande granskning av nötningseffek?
ten på olika vävnader vara av betydelse,
t. ex. då det är fråga om avnötning av
mera ytligt liggande mönster o. d. Man
kan emellertid endast med en viss grad av
säkerhet hävda, att den väv, som i nöt?
ningsapparaten visar bättre nötningshåll?
fasthet än en annan likartad väv, även i
praktiken skall visa sig hållbarare.
Genomtryckningshållfastheten hos väv
användes ibland istället för avslitnings?
kraften som mått på hållfastheten. Den be?
stämmes på så sätt, att en cirkelformad
mellan två ringar infäst vävyta utsättes för
tryck, tills den brister. Trycket åstadkom?
mes vanligen genom att luft pressas mot
den cirkelformade vävytan. Som mått på
hållfastheten användes det tryck i kg per
cm2, som erfordras för att väven skall
brista. Särskilt lämpat är detta förfarande
för provning av trikåvävnader och använ?
des även i samband med bestämning av
nötningshållfastheten hos väv, då den av?
nötta ytan är cirkelformad.
Hos färgade vävnader och garner är van?
ligen graden av färgäkthet av betydelse.
De krav, som i detta avseende böra upp?
ställas, måste rätta sig efter de påfrest?
ningar färgen utsättes för vid vävens an?
vändning. Viktigast är vanligen färgens
284
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
