Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vävnader
ljus* och tvättäkthet men även svettäkt*
heten, gnidningsäktheten, strykningsäkt*
heten och vattenäktheten äro i många fall
av vikt för förbrukare av väv. I alla av*
seenden fullständigt äkta färger på textil*
vara finnas icke. Man särskiljer därför
olika grader av äkthet. Enligt de normer
för äkthet hos färger på textilvaror, som
bruka tillämpas i Sverige, vilka äro utar*
betade i Tyskland, indelas ljusäktheten i
8 och de övriga äkthetsegenskaperna i 5
äkthetsgrader. Grad 1 betecknar lägsta och
8 respektive 5 högsta äkhetsgraden. Ljus*
äktheten bestämmes genom belysning av
de prov, som skola undersökas, tillsam*
mans med 8 typfärgade vävnader med äkt*
het från grad 1 till grad 8. Belysningen
utföres genom att proven och typfärgerna
tillsammans bakom ett åt söder vettande
fönster utsättas för solljus. Genom jäm*
förande granskning av blekningsförloppet
utrönes, vilken av typfärgerna som när*
mast överensstämmer med provet. Vid be*
stämning av tvätt*, svett*, vatten och gnid*
ningsäktheten behandlas färgad vara till*
sammans med ofärgad enligt bestämda
förfaringssätt. Därefter iakttages dels färg*
ändringen hos varan och dels färgningen
av den ofärgade.
Särskilt vid vävnader, som skola använ*
das till sådana ändamål, där det är av be*
tydelse, att deras storlek bibehålles vid
tvättning, äro krympningsegenskaperna av
betydelse. Detta gäller t. ex. för väv till
klädespersedlar av olika slag. Vid fukt*
ning, och särskilt vid tvättning, har fib*
rerna egenskapen att svälla, vilken svällning
medför att väven krymper. Detta fram*
träder starkast hos väv, som i samband
med tillverkningen utsatts för sträckning
och sedan icke undergått särskild krymp*
ningsbehandling. Yllepersedlar kunna ock*
så krympa, om de t. ex. vid tvättning
utsättas för starkare mekanisk bearbetning,
så att valkning inträder. Krympningen kan
i många fall vara betydande. Oblekt
bomullsväv, som normalt icke krympes
vid fabriken, kan genom upprepad tvätt*
ning i varpriktningen krympa upp till
10 % och t. o. m. ännu mera. Krymp*
månen har även direkt betydelse för vä*
vens pris, enär den betalas per löpmeter.
Användes t. ex. oblekt domestik till lakan,
måste vid tillskärningen hänsyn tagas till
krympningen vid tvättning. Köper man
t. ex. 1 000 m väv, som beräknas krympa
10 %, innebär detta, att de 1 000 meterna
i själva verket motsvara endast 900 meter
definitivt krympt väv.
De värmeisoleraride egenskaperna hos
väv äro vanligen av betydelse, då väven
skall användas till beklädnadsändamål.
Värmeisoleringsförmågan hos vävnader
bestämmes i första hand av tjockleken hos
det i väven ingående luftskiktet. Fiber*
slaget har närmast betydelse genom sin
större eller mindre krusighet och elasticitet
och därigenom betingade förmåga att bilda
en porös väv och i den kvarhålla ett luft*
skikt. Värmegenomgången påverkas även
av luftens rörelsehastighet utanför väven
(vindhastigheten). I fig. 21/11 visas exem*
pel på värmeisolerande egenskaper hos
några vävnader vid olika tjocklek hos
luftskiktet ( = porositetsgradx tjocklek) och
vid olika hastighet hos den utanför va*
rande luften. Provningen utföres så att
värmeavgivningen till luften bestämmes
hos en värmekropp dels utan och dels
beklädd med väven. Yllevävnader med
krusigheten hos ullen bibehållen har sär*
skilt god värmeisolerande egenskap. Bom*
ullsväv, som är mera porös än linneväv,
har även bättre värmeisolerande förmåga
än den senare.
Genom användning av olika fiberkvali*
teter, garnnummer, trådtäthet etc., samt
olika bearbetning, kunna vävnader av
samma fibermaterial och bindemönster
tillverkas i mycket olika kvaliteter. Skill*
nåden mellan dessa kan ofta vara mycket
svår eller omöjlig att upptäcka utan sär*
MATERIALLÄRA
285
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
