Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Allmänt. Egenskaper
detta ändamål har nyligen högfrekvent
ström börjat användas. Pressningen sker
vid 130—180° C, 100—700 kgf/cm2 och
under en tid, som beror av pressgodsets
tjocklek. För snabbhärdande pressmassor
räknar man med 1/2—1 min. per mm gods*
tjocklek. Större variationer i godstjock*
leken böra undvikas med hänsyn dels till
presstiden, dels till risken för sprickbild*
ning hos det färdiga godset. En efter*
bakning företages ibland. Formpressning
kan användas också för termoplastiska
massor, men då måste formen kylas, innan
föremålet uttages. Presstemperaturen är
20—60° C lägre än som kräves för sprut*
gjutning, och avsevärt lägre tryck erford*
ras.
Plastmaterialens egenskaper och
användning
I Sverige finns ännu (1948) ingen
typisering av konsthartser och plast*
material, men förarbeten för normering
av provmetoder och egenskaper pågå. I
många andra länder har man kom*
mit långt härvidlag, och särskilt fullstän*
diga föreskrifter finnas i Tyskland, Eng*
land och USA (se »Normer» s. 316). I
USA ha också mycket omfattande ta*
bellverk utarbetats över plastmateria*
lens egenskaper, och i det följande åter*
givna data (tab. 23: 1 samt fig. 23/1—17)
grunda sig i huvudsak på dessa ameri*
kanska tabellverk. Hänsyn har emeller*
tid också tagits till tyska och engelska
publikationer.
Egenskaperna hos de organiska plast*
materialen påverkas av många faktorer.
Det är inte endast det ingående hart*
sets sammansättning, molekylstorlek och
molekylform man har att taga hänsyn
till, utan även mängden och beskaffen*
heten av mjukningsmedel, fyllmedel och
andra tillsatser samt betingelserna vid
framställningen och formgivningen. Kom*
mer så härtill, att mätresultaten ofta på*
verkas av att olika provmetoder kommit
till användning, är det inte ägnat att för*
vånå, att man påträffar högst varierande
värden för en produkt, som exempelvis
går under ett så diffust namn som bakelit.
(Rörande provmetoder hänvisas till bl. a.
Nitsche och Pfestorf.)
I tab. 23:1 ha i regel angivits ett
övre och ett undre gränsvärde för de olika
egenskaperna. Man kan dock påträffa
material med både sämre och bättre data.
I synnerhet det förra är tyvärr inte ovan*
ligt. Men inom de angivna gränserna kan
man fordra, att egenskaperna hos en han*
delsförd produkt skola hålla sig. Varia*
tionerna äro bl. a. betingade av att man
inte samtidigt kan uppnå toppvärdet för
samtliga egenskaper. En god mekanisk
hållfasthet erhålles exempelvis med en
härdbar pressmassa blott på bekostnad av
flytbarheten eller andra egenskaper, som
för ett givet användningsändamål kanske
äro av större betydelse. Även priset är en
reglerande faktor, som man ofta inte kan
bortse ifrån.
I den tabellariska översikten har det
inte varit möjligt att medtaga på långt när
alla de plastmaterial, som numera tillver*
kas, utan ett så vitt möjligt representa*
tivt urval har gjorts framför allt med tan*
ke på vad som funnit användning i Sverige.
Fenolhartserria äro fortfarande både här
och utomlands de mest använda och ha
därför givits det största utrymmet. De av
dessa framställda pressmaterialen gå under
benämningen bakelit, som väl får anses
allmänt vedertagen i Sverige. Att såsom
tyvärr ofta sker ge benämningen en ytter*
ligare vidgad betydelse, leder blott till
missförstånd och begreppsförvirring.
Bakelithartset framställes genom kon*
densation av fenoler med aldehyder, i
praktiken vanligen karbolsyra eller kresol
med formalin. Särskilt i USA har man i
stigande utsträckning börjat använda fur*
furol i stället för formalin. Dessa modifi*
kationer ha emellertid ej några mera ge*
MATERIALLÄRA
295
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
