- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 5. Material. Byggnad. Värme och sanitet /
311

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Egenskaper

skild betydelse för dess användning som
elektriskt isolermaterial. Fuktupptagningen
bestämmes i allmänhet genom förvaring
av ett provstycke av normerad form i vat*
ten under viss tid och bestämning av vikt?
ökningen. I USA anger man fuktupptag*
ningen i % efter 24 timmar (ASTM
D570—42), i Tyskland vanligen i mg per
dm2 efter 7 dygn. I tabellen anges mät*
värden enligt båda metoderna, och gäl*
ler det endast en jämförelse mellan olika
material, är det tydligen rätt likgiltigt vil*
kendera, som användes. I övrigt kan det
vara svårt att avgöra framför allt prov*
tiden, ty fuktupptagningen kan under
praktiska förhållanden variera högst av*
sevärt. Det borde för övrigt vara lämpli*
gare att mäta fuktupptagningen i luft med
hög relativ fuktighet, t. ex. 95 %, vilken
särskilt för isolermaterial är av större
intresse.

Polystyrol företer den ojämförligt lägsta
vattenabsorptionen, men även övriga
polymerisat uppvisa goda värden. Det
rena fenolhartset står sig gott, och det är
uppenbart, att de olika bakelitmaterialens
fukthärdighet i huvudsak är beroende av
fyllmedlen Karbamidharts är förhållande*
vis fuktkänsligt, vilket däremot inte gäller
det besläktade melaminhartset. Det van*
liga cellulosaacetatet tar mycket lätt upp
vatten, medan triacetatet ställer sig väsent*
ligt bättre.

Med fukthärdigheten får man inte för*
växla en annan, särskilt för isolerlacker
o. d. viktig egenskap, nämligen vatten*
genomsläppligheten. Den är låg hos t. ex.
polystyrol och fenolharts, dock inte lika
låg som för vissa andra material som
paraffin och asfalt.

Elektriska egenskaper (tab. 23: 16). De
på konsthartser uppbyggda pressmateria*
len ha i likhet med de flesta organiska
material goda isolationsegenskaper. Dock
kan man med hänsyn till användbarheten

i huvudsak särskilja två grupper. Medan
man inom teletekniken fäster största av*
seende vid egenskaper som resistivitet, för*
luster och dielektricitetskonstant, är det
inom elkrafttekniken genomslagshållfast*
heten och förmågan att motstå krypström*
mar, som är av övervägande intresse.

Resistviiteten, dvs. spec. volymresistan=
sen, mätes i speciell anordning (VDE
0320/XII • 42, ASTM D 257—38) med
likström och varierar, som tabellen visar,
inom mycket vida gränser. Det är ej blott
de olika materialen som förete stora skill*
nåder, utan även för en viss materialtyp,
t. ex. bakelit, kan resistiviteten vara myc*
ket olika. Den är i hög grad beroende av
konsthartsets molekylära uppbyggnad, av
tillsatsmaterialens beskaffenhet samt av
vattenhalten. Ett rent kolvätepolymerisat
utan eller med ringa halt av ett så vitt
möjligt opolärt mjukningsmedel har så*
lunda högsta resistivitet, och även andra
polymerisat äro goda isolatorer, ehuru
införandet av polära grupper, t. ex. klor,
leder till viss försämring. I än högre grad
kan emellertid mjukningsmedlet inverka.
Detta torde också bidra till att resistivi*
teten ej är högre för cellulosaderivaten.
Polykondensat äro alltid mer eller mindre
polära, och i synnerhet med fuktkänsliga
fyllmedel som trämjöl eller cellulosa blir
resistiviteten låg.

För att resistiviteten, som har sin hu*
vudsakliga betydelse för uppkomsten av
läckströmmar, skall kunna betecknas som
god, bör den ligga över 1014 ohmcm. Det
är därför i främsta rummet polystyrol, vi*
dare övriga vinylpolymerisat samt etyl*
cellulosa, som böra komma ifråga som
t. ex. ledarisolation för svagström.

Tabelluppgifterna gälla rumstemperatur.
Resistiviteten avtar med stigande tempe*
ratur och kan vid 100° C ha fallit till
1/10 av tabellvärdet.

Ytresistiviteten har i många fall lika stor
eller t. o. m. större betydelse än volym*

MATERIALLÄRA

311

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:05:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/5/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free