Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Egenskaper
mår materialet inte motstå inverkan av
dessa gnistor utan kölar, erhålles så små*
ningom en mer eller mindre förgrenad
sträng av kolat material, och slutligen blir
isolationsmotståndet så lågt, att en verk*
lig överledning inträffar. Detta förlopp
kan allt efter spänning, krypavstånd och
yttre förhållanden utspelas under en tid*
rymd av ett eller kanske flera år och är
mycket svårt att efterlikna.
Det är framför allt på fenolhartsmate*
rial, som krypströmsfenomenet uppträder.
Pressmaterial med mineralfyllning äro
bättre än sådana med trämjöl eller annat
organiskt fyllmaterial, sannolikt beroende
på att hartset i ytan brännes bort mellan
de oorganiska partiklarna utan att kvar*
lämna tillräckligt med förkolnade rester
för uppkomsten av överledning. Karba*
mid* och melaminhartser måste betecknas
som krypströmsfasta, då de under inver*
kan av löpgnistorna inte förkolas utan
sönderdelas under förgasning. Huruvida de
materialförluster, som därvid uppkomma, i
längden kunna vara skadliga, är beroende
på konstruktion, driftförhållanden m. m.
De termoplastiska materialen uppföra
sig annorlunda. Den förkolning, som
eventuellt inträffar, gör här mindre skada,
ty kolet synes bli inbäddat i smältande
harts. I längden leder dock förstöringen
ofta till överslag.
Kemisk beständighet (tab. 23: 2). Såsom re*
dan framhållits leder en upphettning
av plastmaterialen till förstöring, som
ofta försiggår på olika sätt, om upphett*
ningen är kortvarig men intensiv, eller
Tab. 23:2. Plastmaterial. Härdighet mot kemiskt angrepp.
Materialslag Inverkan av
syror alkalier kolväten alko» holer keto» ner och estrar
svaga sta oxide» rande rka ej oxi« deran* de svaga starka alifa* tiska [-aromatiska-] {+aroma- tiska+} klore» råde
Fenolharts ............ 0-1 6 0-1 1—4 6 0 0 0 0 1
Karbamidharts ........ 0-1 6 6 1—4 6 0 0 0 0 0
Melaminharts ........ 0 6 6 0 0 0 0 0 0 0
Kaseinharts .......... 0-1 6 6 4 6 0 0 0 0 0
Cellulosaacetat ........ 2 6 6 2 6 0 4 5 4 5
Cellulosanitrat ........ 2 6 6 2 6 4 4 5 4 5
Etylcellulosa .......... 2 6 6 0 2 0 5 5 5 5
Polystyrol ............ 0 3 0 0 0 0 5 5 0-4 4—5
Polyvinylklorid ........ 0 0 0 0 0 0 4—5 4—5 0 4-5
Polyvinylkloridacetat . . 0 0 0 0 0 0 4—5 4-5 0 4-5
Polymetakrylat ........ 0 3 0 0 2 0 5 4-5 0 5
Nvlon ................ 0 3 3 0 0 0 0 0 0 0
Betygsskala: 0 ingen inverkan, 1 obetydlig inverkan, 2 tydlig inverkan, 3 kraftig in*
verkan, 4 materialet mjuknar, 5 materialet upplöses, 6 materialet sönderdelas.
MATERIALLÄRA
315
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
