- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 5. Material. Byggnad. Värme och sanitet /
350

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄRMEISOLERINGSMATERIAL

dimensioner. Avvikelserna kunna bestå i
skevhet, krokighet, skadade kanter och
hörn.

Riktiga mått betyda oftast mindre fogar
och därför mindre värmeförluster hos den
färdiga konstruktionen men underlätta
även montering och sänka därför arbets*
kostnaden.

Termiska egenskaper

Värmeledningstalet A kcal/m-h-°C är be*
roende av en mångfald faktorer, såsom
materialets kemiska sammansättning, struk*
tur, volymvikt, temperatur och spännings*
tillstånd.

Speciellt har strukturen visat sig ha stort
inflytande på värmeledningstalet. Efter*
som varje fast kropps isoleringsförmåga i
grund och botten beror på en mer eller
mindre utpräglad cellstruktur, kommer ma*
terialets porositet, porernas storlek och
form och det sätt, på vilket de kommu*
nicerar med varandra och med ytan, att i
hög grad inverka på värmeledningstalet.
Ävenså inverkar närvaron av sintrade äm*
nen, främmande ämnen över huvud taget
och deras fördelning inom kroppen. Vid
ett visst ämne är A en funkton av vo*
lymvikten, vilket givetvis förklaras av
porositetens inverkan. Ofta angives A för
såväl tegel som pulver som funktion av
volymvikten för ett material av viss sam*
mansättning.

Med temperaturen stiger värmelednings*
talet hos alla isoleringsmaterial mer eller
mindre snabbt. I allmänhet är stegringen
snabbare för material med ringa porositet
och stora porer och långsammare för ma*
terial med hög porositet och små porer.
Praktiskt räknar man alltid med ett med
temperaturen linjärt stigande A.

Av övriga inverkande faktorer torde
materialets fuktighet ha det största infly*
tandet på värmeledningstalet. Detta om*
råde är föremål för intensiv forskning. För
praktiska fall kan man enligt Cammerer

räkna med följande tillägg för olika isola*
tionsmaterial uppdelade på oorganiska och
organiska material:

Spec. värmet anges vanligen i litteratu*
ren men är icke tillräckligt för bedöman*
de av härmed sammanhängande frågor
utan vanligen måste man känna dels vär*
mekapaciteten och dels temperaturled*
ningsförmågan.

Värmekapaciteten, som är
c-y t

där c = spec. värme kcal/kg • °C
y^volymvikt kg/m3
f = temperaturen °C

blir ett uttryck för den värmemängd, som
upplagras i isoleringsmaterialet. Denna
kvantitet är av särskild betydelse vid kon*
struktioner, som köras intermittent. Låg
värmekapacitet betyder låga avställnings*
förluster och fordrar lågt spec. värme och
lätt material.

Temperaturledningsförmågan

a — (m2/h)
y c

Tab. 26: i. Fuktighetens inflytande på
värmeledningstalet.

Oorganiska material Fuktighetshalt volymsprocent Värmeledningstalets ökning i procent per volymsprocent fukt räknat på absolut torrt tillstånd
1 30
2,5 22
5 15
10 10,8
20 7,7
Organiska material 1,25 % tillägg per viktsprocent fukt till A*värdet för fullständigt torrt material (uttorkningen bör ha skett vid +105°C).

350

INGEN ]ÖRSH ANDBOKEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:05:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/5/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free