Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLPRODUKTER
dan 1942 gälla en rad bestämmelser rö?
rande förorening med avloppsvatten. För
vissa industrier gäller prövningsskyldig?
het, dvs. ifrågavarande industri får ej an?
läggas, förrän frågan om åtgärder mot
vattenföroreningen blivit prövad enligt
närmare föreskrifter i vattenlagen. Sådan
prövningsskyldighet föreligger för:
anrikningsverk
kopparverk
sulfit? eller sulfatcellulosafabrik
träsliperi
pappersfabrik
papp? eller kartongfabrik
cellulosaspritfabrik
jäst? eller melasspritfabrik
sockerfabrik
konstsilke? och konstullfabrik
ull tvätteri
garveri
oljeraffinaderi
limfabrik
För annan närmare angiven industri gäller
anmälningsskyldighet. Anmälning skall
ske till fisketillsynsmyndigheten.
Kap. 28. Kolprodukter
Framställning och egenskaper
Konstkol eller »för elektrotekniskt än?
damål arbetat kol», såsom den svenska
handelsstatistiken med en oegentlig av?
gränsning benämner denna vara (Stat. nr
1847—1850), är ett material, som till sin
väsentliga del utgöres av grundämnet kol.
Kol förekommer i allmänhet icke i na?
turen i elementärt tillstånd (undantag dia?
mant och grafit). Utgångsmaterialet för
konstkol framställes därför genom torr?
destillation av organiska ämnen med låg
askhalt och hög koksningsåterstod eller
genom ofullständig förbränning av fly?
tände eller flyktiga organiska ämnen (sot).
Av röntgen?spektroskopiska undersök?
ningar har framgått att grafit och s. k.
amorft kol besitta samma atomgitter.
Skiljaktigheter mellan olika kolvarieteter
bero i första hand på det antal atomer,
som ingår i molekylerna, eller de elemen?
tära kristaller, varav kolet i fråga upp?
bygges. I grafitmolekyler är atomantalet
högst. I amorft kol äro atomerna i enk?
läste fall ordnade i plan såsom två?dimen?
sionala lameller. Från denna form upp?
bygges mera komplicerade molekyler ge?
nom att sådana lameller äro lagrade regel?
bundet vid sidan av och på varandra (se
fig. 28/1). Det sätt på vilket kolatomerna
varit lagrade i utgångsmaterialet synes
vara bestämmande för uppbyggnaden av
de därur framställda kolmolekylerna. Vid
upphettning av kol till högre temperaturer
sker en sammanlagring av mindre kol?
molekyler till större. Vid temperaturer
över 2 000° C kan en överföring sålunda
ske till kol med grafits egenskaper. Vid
torrdestillation av fasta organiska ämnen
kvarbliver ett skelett av kolmolekyler med
samma struktur som utgångsmaterialet och
med egenskaper som, förutom av molé?
kylstorleken, bestämmas av denna struk?
tur. Träkol har t. ex. en struktur som in?
timt återgiver det ursprungliga träets
struktur. På grund av molekylernas (kris?
tallernas) utomordentligt ringa storlek
ändras icke strukturen vid molekylernas
tillväxt genom upphettning. Utgångsmate?
rialets beskaffenhet blir härigenom alltid
av väsentlig betydelse för produktens
egenskaper. Man har härigenom möjlig?
het att genom urval av material framställa
konstkol med egenskaper som lämpa sig
för olika ändamål.
Konstkol bestå av ett konglomerat av
kolpartiklar, som sammanbindas genom
kolavlagringar mellan partiklarna. De
framställas genom att kolpulver blandas
med stenkolstjära eller beck som binde?
medel till en massa som under högt tryck
pressas i strängform genom ett munstycke
till raka ämnen eller i formar till block
eller ämnen av avsedd form. Dessa »gröna»
kol insättas, tätt omgivna av packnings?
material, i kamrar eller kassetter och upp?
hettas långsamt så att bindemedlet för?
koksas. En krympning av några procent
inträder härvid, men formen bibehålles
oförändrad. Denna »bränning» kan sedan
följas av ytterligare upphettning i elekt?
risk ugn, så att materialet helt eller del?
vis överföres i grafit.
De vanligaste råmaterialen äro antracit,
hyttkoks, beck? och petroleumkoks, re?
370
INGEN ]ÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
