Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÖRJMEDEL
skarvning medelst gängade grafit*bultar
(nipplar) av elektroder så att de konti*
nuerligt kunna inmatas i ugnar utan att
man behöver anbringa ett strömförmed*
lande kitt i fogen.
På senare tid har man i USA genom
impregnering av kolet med kemiskt mot?
ståndskraftiga konsthartser lyckats fram*
ställa ett för gaser och vätskor ogenom*
trängligt material, som funnit en mång*
sidig användning. Sådant impregnerat
material har fått handelsnamnet »Kar*
bate». Impregneringsmedlets natur begrän*
sar den temperatur vid vilken Karbate kan
användas till 170° C, i vissa fall till
200° C. Grafiterat kol utgör grundmate*
rial för de högsta kvaliteterna. Rör och
rördelar, kranar, pumpar, värmeförmed*
lare och kylare, syrabehållare och absorp*
tionstorn äro exempel på användningsom*
råden för Karbate.
Litteratur: Mantell. Industrial Carbon,
London, Chapman & Hall Ltd 1928; Arndt.
Die künstlichen Kohlen, Berlin, Julius
Springer, 1932; Ryschkewitsch. Graphit,
Leipzig, S. Hirzel, 1926.
Kap. 29. Smörjmedel
Smörjmedlen uppdelas vanligen i smörj*
oljor och smörjfetter.
Smörjoljor
Mineraloljorna erhållas ur bergolja (råpe*
troleum) som fraktioner, sedan bensiner,
fotogen och motorbrännolja (solarolja)
avdestillerats, eller ur återstoden från mer
eller mindre långt avdestillerad (»top*
pad») bergolja. Mineraloljefraktionerna
raffineras vanligen genom behandling med
syra och därefter med lut, eller också be*
handlas de med selektivt verkande lös*
ningsmedel, »solvent treating». Härefter
följer vanligen en behandling med s. k.
blekjord. Genom att sedan blanda flera
olika (raffinerade) smörjoljefraktioner
eller »återstoder (»bright stock») kan man
erhålla smörjoljor av sådan viskositet, som
bäst lämpar sig för de driftsförhållanden,
för vilka smörjoljan ifråga är avsedd.
Feta oljor äro dels av animaliskt, dels av
vegetabiliskt ursprung. De förra smältas
vanligen ur djuravfall, de senare utvinnas
antingen genom pressning av frön i
hydrauliska pressar eller genom extrak*
tion med bensin, trikloretylen eller andra
lösningsmedel. Feta oljor besitta i allmän*
het en bättre smörjningsförmåga än mine*
raloljor och användas därför vid exempel*
vis snabbgängning och svarvning samt vid
maskindetaljer, där den ringa glidhastig*
heten ej räcker till för att kunna utbilda
en sammanhängande smörjoljefilm.
Kompounderade oljor äro blandningar av
feta oljor och mineraloljor. I s. k. »marin*
oljor» är den feta oljan (vanligen rov*
eller cottonolja) »blåst», d. v. s. genom
inblåsning av luft under uppvärmning
bibringad en betydligt högre viskositet.
övriga oljor äro bl. a. de för oss under av*
spärrning synnerligen viktiga tjärsmörj*
oljorna, som framställas eenom destillation
av trätjära och de erhållna produkternas
raffinering (bl. a. filtrering genom blek*
jord). Tjärsmörjoljorna böra emellertid ej
användas enbart, då de vid upphettning
tunna av betydligt kraftigare än mineral*
oljor. Bäst är därför att blanda dem med
mineraloljor. Till övriga oljor böra även
räknas olje*emulsioner, borroljor (auto*
mat*, gängoljor), vilkas uppgift är att vid
borrning, fräsning Oj. dyl. verka både
smörjande och kylande.
Smörjfetter
Smörjfetter (konsistensfetter) äro ej fet*
ter i ordets egentliga bemärkelse utan
kolloidala lösningar (dispersioner), vilka
stelnat till halvfasta eller fasta geler. Be*
ståndsdelarna i smörjfetter utgöras av mi*
neralolja, tvål och vatten. Genom att an*
vända olika slag av fett i tvålen, förtvåla
374
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
