Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KERAMISKA PRODUKTER
takt som grundmassan, varigenom klinker»
ytàn får en sträv karaktär.
Med stengods menas väl sintrade mas»
sor, som i allmänhet brännas praktiskt
taget tätt. Produkterna glaseras nästan
alltid. Hit räknas bl. a. glaserade lerrör
för avlopp o. d. samt syrafast stengods
för den kemiska industrin. Det sistnämnda
är beständigt mot alla vanliga syror med
undantag för fluorvätesyra. Att observera
i detta sammanhang är, att det tyska
»Steingut» ej är detsamma som det
svenska begreppet stengods utan i stället
närmast motsvaras av flintporslin eller
fajans. Stengods heter på tyska »Stein»
zeug».
Syrafasta tegel användas i stor utsträck»
ning för inmurning av behållare, i vilka
sura vätskor användas, t. ex. sulfitcellulosa»
kokare. Teglen muras in med syrafasta
bruk, vanligen vattenglasbruk, vilka hårdna
sura vätskor användas, t. ex. sulfitcellulosa»
sakokare. Teglen muras in med syrafasta
teglen brännas icke fullt täta, då det är
önskvärt, att de skola ha en viss tempera»
turväxelbeständighet.
Stengodsets tekniska egenskaper fram»
gå av tab. 32:5.
Porslin. Med begreppet porslin menas i
Sverige produkter med vit eller svagt
färgad, porös eller tät skärv, som äro över»
dragna med en vanligen genomskinlig eller
någon gång täckande, färglös eller färgad
glasyr. Det i dagligt tal förekommande ut»
trycket äkta porslin innebär, att skärven
skall vara genomskinlig. Man bör lägga
märke till, att denna vida definition av
ordet porslin icke överensstämmer med
vad som är brukligt i andra länder. Så
innefattar t. ex. det tyska »Porzellan» en»
däst, vad vi kallar för äkta porslin. En
riktigare indelning av porslinssorterna har
gjorts i det följande, varvid skärvens sam=
mansättning fått karakterisera de olika
arterna av porslinet.
Porslin framställes i princip av tre
huvudbeståndsdelar, lera, kvarts och fält»
spat. Leran slammas i vatten och kvartsen
och fältspaten males till fint mjöl. De tre
beståndsdelarna blandas i vått tillstånd
och siktas samt awattnas i filterpressar
till en plastisk massa. Av denna massa
framställas sedan föremålen på olika sätt.
Vid maskinformning formas massan mot
roterande gipsformar, vilka representera
ett negativ av föremålet, med en järn»
schablon. Vid fridrejning dre jas massan
för hand på en roterande skiva. Gjutning
av porslin innebär att massan bringas i
slamform med vissa kemikalier och sedan
hälles i en »negativ» gipsform. Vattnet
suges in i gipsen, och ett tunt skikt av
massan avsätter sig på gipsväggen. När
skiktet nått önskad tjocklek, hälles siam»
met ut. Pressning av porslin innebär, att
porslinsmassan pulvriseras och endera
blandas med olja och vatten (våtpressning)
eller också som torrt pulver (torrpress»
ning) pressas direkt i stålformar under
högt tryck. Före bränningen torkas före»
målen i torkar av olika slag, vanligen
kammartorkar. Bränningen sker i rund»
ugnar eller tunnelugnar. Till följd av tork»
och brännkrympning är det brända före»
målet 10—18 % mindre än det formade.
Glasyr är en sorts glashinna, som är av»
passad till skärven, och som vid utsmält»
ningen blir fullkomligt vattentät.
Fältspatporslin. Förglasningen av fältspat»
porslinet har, som namnet änger, åstad»
kommits av fältspat. Dessutom ingår i
massan kaolin och kvarts. Porslinet brän»
nes först poröst utan glasyr vid ca 900° C,
sedan tillsammans med glasyren vid en
temperatur av ca 1 400° C. Genom varia»
tioner i massasammansättningen kan man
erhålla olika tekniska egenskaper hos
skärven. Härigenom har denna porslins»
sort bredvid sin stora användning som
Tab. 32: 5. Stengods.
Tryckhållfasthet kgf/cm2 6 000—8 000
Draghållfasthet » 160—250
Böjhållfasthet » 600—950
Slagböjhållfasthet kgf cm/cm2 .......... 1,8—2,5
Volymvikt g/cm3 ...... 2,0—2,4
406
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
