Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Användning. Egenskaper
Ånghärdningen innebär en tämligen ge*
nomgripande kemisk förändring av be*
tongen, vilket gör att ånghärdad lättbetong
kemiskt sett är en från vanlig lättbetong
helt skild produkt. Vid ånghärdningen av
en lättbetong innehållande cement och fin*
målen sand respektive kvartsmjöl sker en
nedbrytning av cementets di* och trikal*
ciumsilikat, vilka tillsammans med sanden
ge ett kristallint monokalciumsilikatmono*
hydrat. Vid ånghärdning av produkter
innehållande fri kalk och kiselsyra i form
av t. ex. skifferaska, lera eller finmalen
sand sker däremot ett uppbyggande av
det kristallina monokalciumsilikathydratet
av kalken och kiselsyran i materialet.
Egenskaper. Lättbetong bedömes i första
hand efter volymvikten, värmeisolerings*
förmågan och hållfastheten. Viktiga egen*
skaper äro också vattenabsorptionsförmå*
gån, som bör var så liten som möjligt,
frostbeständigheten och krympningsegen*
skaperna. Vidare bör lättbetongen vara i
möjligaste mån kemiskt indifferent gent*
emot andra material. Sålunda inverkar
t. ex. svavelföreningar i lättbetongen skad*
ligt på armeringsjärn, rörledningar och
dylikt. Andra egenskaper, som man bör ta
hänsyn till vid bedömningen av lättbe*
tongen är värmeutvidgningen, brandskyd*
det, lättheten med vilken materialet kan
bearbetas genom sågning, huggning, borr*
ning eller dylikt, vidhäftningsförmågan
för puts, materialets färg och utseende etc.
Tab. 33:1 visar data för i Sverige till*
verkade olika sorters lättbetong.
Volymvikten för olika lättbetongarter
varierar mellan ca 0,3 och 1,2 kg/dm3, se
tab. 33:1. Som jämförelse kan nämnas, att
volymvikten för vanlig betong är 2,4 kg/dm3.
Värmeisoleringsförmågan respektive vär*
meledningstalet är beroende av materialets
volymvikt och struktur. Hos ett och sam*
ma material stiger sålunda isoleringsförmå*
gån med fallande volymvikt, se tab. 33:1.
Isoleringsförmågan är betydligt mindre för
fuktigt material än för torrt, varför mate*
rialets vattenhalt respektive vattenabsorp*
MATERIALLÄRA
Fig. 33/1. Värmeledningstalets ändring med
fuktigheten i materialet, enligt Cammerer
(1943).
tionsförmåga i hög grad är bestämmande
för den verkliga isoleringsförmågan.
Några säkra värden på vattenhaltens
inverkan på isoleringsförmågan hos ett
material finnas ännu icke på grund av de
stora svårigheter, som föreligga vid den
experimentella bestämningen. Frågan har
studerats ingående av bl. a. Cammerer,
vars värden på värmeledningstalet för fuk*
tiga material dock synas ligga i överkant
särskilt när det gäller låga fuktigheter.
Värdena i diagram 33:1 vilka visa enligt
Cammerer fuktighetens inflytande på
värmeisoleringstalet hos lättbetong och
liknande byggnadsmaterial, måste därför
tagas med en viss försiktighet.
Statens Provningsanstalt anger en ök*
ning av värmeledningstalet med 2 %> per
viktprocent fukt. Avgörande för lättbe*
tongens praktiska isoleringsförmåga är
tydligen ur denna synpunkt vilken fuktkvot
materialet normalt har. Denna kan i ytter*
väggar för nu förekommande lättbetonger
uppskattas till 5—10 viktprocent, men kan i
ogynnsamma fall springa upp till högre
värden.
Tryckhållfastheten för en del olika lätt*
betongarter framgår av tab 33:1. Hos ett
och samma material ökar hållfastheten med
stigande volymvikt. Hållfastheten hos de
411
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
