- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 5. Material. Byggnad. Värme och sanitet /
414

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CEMENT OCH BETONG

funna värden på hållfasthet gälla, närmast
av provningstekniska skäl, med en tole»
rans av 10 %.

Sammansättning av betong

De i betong ingående delmaterialen
cement, sand, sten och vatten kunna kom»
bineras med varandra på praktiskt taget
oändligt många sätt. Det kan därför sy»
nas hopplöst att söka få någon närmare
ordning i denna fråga.

Om man emellertid utgår från en
granskning av de materialmängder, som
bilda 1 m3 betong, skall man finna, att
dessa mängder låta sig angivas i en mate»
matisk formel (2), vars slutform är:

där:

C=kg cement per m3 betong
a = viktdelar sand + sten per viktdel
cement

Csp= cementens specifika vikt
Ssp= sandens och stenens specifika vikt
vct = vattencementtal (vattenvikten i för»
hållande till cementvikten)
I = liter luft per m3 färsk betong

Genom denna formel har man funnit ett
matematiskt uttryck för sambandet mellan
möjliga kombinationer i en betongbiand»
ning. Formeln utsäger däremot ingenting
om, vilka kombinationer, som äro de för

olika ändamål lämpligaste, och denna sak
går icke heller att uttrycka matematiskt
utan här måste den praktiska erfarenheten
och ingående laboratorieundersökningar
visa vägen. Det är genom sådana prak»
tiska och empiriska utredningar, i en del
fall kombinerade med vissa teoretiska spe»
kulationer, som olika proportionerings»
system arbeta, och om man tager veder»
börlig hänsyn till de för varje sådant
system förefintliga förutsättningarna och
erfarenhetsrönen, äro de var för sitt
ändamål väl användbara. Det i Sverige
äldsta och mest använda samt ur många
synpunkter enklaste och säkraste är det,
som Svenska Cementföreningen använder
i sin verksamhet (2).

Betongens konsistens

Med betongens konsistens avses betong»
brukets lämpliga rörlighet vid gjutning
med hänsyn tagen till använd bearbet»
ningsmetod.

Konsistensen är beroende av samtliga i
betongen ingående delmaterial, dock i
främsta rummet dess vattenhalt. Ju lägre
vattenhalt, desto »styvare» betongbruk,
och ju högre vattenhalt, desto »blötare»
betongbruk.

För bestämning av betongbrukets kon»
sistens användes antingen sättkon eller
vebe=konsistensmätare.

I tab. 34:2 angivas de olika konsistens»
typer, som användas för olika ändamål.

Tab. 34: i. Sammanställning av hållfasthetsvärden för portlandcement och E=cement.

Cementtyp Böjdraghàllfasthet i kgf/cm2 efter antal dygn Tryckhållfasthet i kgf/cm3 efter antal dygn
1 3 7 28 90 1 3 7 28 90
Snabbt hårdnande portlandcement ...... 30 60 65 70 _ 150 325 400 500 —
Standardportlandcement .............. — — 45 65 — — — 250 400 —
Långsamt hårdnande portlandcement — — 30 50 65 — — 150 275 400
E»cement ............................ — — 35 50 — — — 150 250 —

414

INGEN ]ÖRSH ANDBOKEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:05:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/5/0430.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free