Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPRÄNGÄMNEN
Följande explosiva ämnen få exempelvis
icke förekomma i marknaden som sådana
utan endast som beståndsdelar i andra ex?
plosiva» varor, nämligen knallkvicksilver,
blyazid, knallsilver o. likn., nitroglycerin,
dinitroglykol, dinitromonoklorhydrin samt
nitrocellulosa i torrt tillstånd. Nitroglyce?
rin får dock förekomma i utspädd alkohol?
lösning som läkemedel.
Explosiva varor indelas i två klasser.
I. Till explosiva varor av första klass
hänföras:
a) knallkvicksilver, knallsilver, blyazid
och med dem i känslighet jämförliga äm?
nen ävensom sådana satser, i vilka de ingå
såsom beståndsdel. Hit hör även trinitro?
resorcinat (tricinat) och tetrazen.
b) nitroglycerin, dinitromonoklorhydrin,
dinitroglykol och sådana explosiva varor,
som innehålla dessa ämnen men ej äro att
till krut hänföra, såsom dynamit, olika slag,
spränggelatin. Hit torde man även böra
hänföra tetranitropentaerytrit (pentyl).
c) nitrocellulosa,
d) nitroföreningar av explosiv natur så?
som trinitrotoluol (trotyl, T.N.T.), pikrin?
syra, tetranitrometylanilin (egentligen tri?
nitrometylnitrosamin eller trinitrofenylme?
tylnitramin (tetryl), hexanitrodifenylamin
(hexyl). Hit torde även böra räknas hexo?
gen, cyklotrimetylentrinitramin.
e) pikrinsyrade salter,
f) explosiva blandningar, vari ammo?
niumnitrat ingår såsom syreavgivande be?
ståndsdel med eller utan halt av de under
b) upptagna ämnena. Hit höra nitrolit och
acit.
g) explosiva blandningar, vari klorat in?
går såsom syreavgivande beståndsdel,
h) explosiva blandningar, vari perklorat
ingår såsom syreavgivande beståndsdel,
t. ex. sprängämnena carlsonit och territ,
i) explosiva blandningar, vari flytande
luft ingår såsom syreavgivande bestånds?
del. Sådana sprängämnen användes i rätt
stor utsträckning under första världskriget
men icke numera.
j) svartkrut, brunkrut. stubinkrut och
annat salpeterkrut av därmed jämförligt
slag. Som sprängämne benämnes det berg?
krut, en viss sort ingår som kärna i stu?
bintråd.
k) röksvagt krut, i massan poröst, såsom
excerciskrut, blåkrut,
1) röksvagt krut, i massan tätt, såsom
nitrocellulosakrut och nitroglycerinkrut,
ballistit, nobelkrut, arméns och marinens
gevärskrut och kanonkrut,
m) med sprängladdning och tändmedel
apterade minor, torpeder, bomber och
handgranater,
n) med sprängladdning och tändmedel
apterade projektiler för större kaliber än
15 centimeter,
0) fyrverkeripjäser, som innehålla själv?
antändande beståndsdelar. Sådana äro de,
vari ingå kalciumfosfid eller andra ämnen,
som under inverkan av fuktighet avgiva
självantändande gas.
p) andra explosiva varor, som äro att
likställa med de ovan uppräknade i av?
seende på känslighet.
II. Till explosiva varor av andra klass
hänföras:
a) ammunition för handvapen,
b) ammunition för större skjutvapen än
handvapen, däri inbegripet i laddningar
apterat röksvagt krut, dock med undantag
av vad under I n) upptages.
c) med sprängladdning men utan tänd?
medel apterade minor, torpeder och bom?
ber,
d) med sprängladdning men utan tänd?
medel apterade handgranater,
e) tändhattar, alla slag, sprängrör,
sprängkapslar och friktionständhattar så?
som färdig handelsvara,
f) andra fyrverkeripjäser än de under
I o) omförmälda, explosiva leksaker med
undantag av bengaliska tändstickor, ryska
smällare, knallpulver, såsom färdiga ban?
delsvaror, samt andra pyrotekniska varor,
g) krutstubin under tillverkning,
h) detonerande stubin såsom färdig han?
delsvara,
1) knallsignaler, »Fog signals», användas
på järnvägar på rälsen vid dimma eller
annars, när ett tåg skall varnas,
j) andra explosiva varor, som äro att
likställa med de under II här ovan upp?
räknade i avseende på känslighet.
Av förestående förteckning framgår, att
egentliga sprängämnen, dvs. explosiva va?
ror, avsedda för utförande av sprängnings?
arbeten, samtliga äro av första klass^ Vissa
av dem få dock transporteras som andra
klass, se närmare under tabell 36: 2.
422
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
