Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPRÄNGÄMNEN
tiskt vunit i stadga och anseende. L be?
tyder laddningen i kg, w — försättningen
eller kortaste avståndet från borrhålet till
fria bergväggen i meter. För flera sam?
tidiga skott är
L=k1(w+2/3e)3
där e = borrhålsavståndet i meter, k och kx
äro laddningskoefficienter, som äro be?
roende av sprängämnets art och bergets
hållfasthet (se tab. 36: 4).
För noggrannare beräkningar, i synner?
het vid större sprängningar, då man måste
förfara så ekonomiskt som möjligt, är det
enligt Dr Ing. H. Läres1 nödvändigt att
upplösa konstanten k i ett antal faktorer.
Formeln får då utseendet:
L = w3 • n • f • e • s • v • d
där w = förutsättningen i meter, n = korrek?
tionen för denna, f = en faktor beroende
av bergets tryckhållfasthet, e = ifråga?
varande sprängämnes »brisanstal», s =
strukturtalet, dvs. hänsyn tages till ber?
gets lagring, v = »inspänningstalet» samt
d = fördämningstalet. Obs! Användes så?
dana sprängämnen som nitrolit och acit
i gryta eller korta borrhål måste laddtät?
heten också beaktas genom att man divi?
derar L med 0,8.
Värden på d (fördämningstalet enligt Wei?
chelt2). För borrhål = 1,o, horisontella skott
med djup upp till 0,70 m = l,25, intill, på
eller under sprängobjekt anbragta ladd?
ningar, väl fördämda med jord, fuktig
sand eller lera = 1,50.
Det är visserligen sant, att man i många
fall är i tillfälle att företaga provspräng?
ningar för bestämning av konstanten k i
Lebruns formel, men det är ingalunda
alltid fallet. Då är det av stort värde att
matematiskt kunna beräkna den riktiga
laddningen, så att man undviker slöseri
med sprängämnen eller tar till för liten
laddning.
Några uppgifter betr. gruv sprängning.
Mindre pallar (avsatser) i hårt berg:
0,7—0,8 kg dynamit per m3, större pallar
0.1—0,4 kg, tunnelsprängningar: 1—2,5 kg,
ortsprängning, area ca 5 m2: 7—9 kg per
löpmeter, större schakt, area ca 18—20 m2:
15—20 kg per löpmeter.
Stensprångning. Granitsten, delvis jord?
bunden: ca 110 gr nitrolit/m3, borrhål till
1/2 stenens djup. Laddning ovanpå stenen
ca 1/2 kg nitrolit/m3, laddningen väl täckt
med våt lera eller jord.
Stubbsprängning se tab. 36: 10.
Litteratur
1. Sprängämnen.
1. R. Escales: Die Explosivstoffe
Band I. Schwarzpulver und Sprengsal?
peter, 1914.
Band II. Die Schiessbaumwolle (Nitro?
cellulosen), 1905.
Band III. Nitroglycerin und Dynamit,
1908.
Band IV. Ammonsalpetersprengstoffe,
1909.
Band V. Chloratsprengstoffe, 1910.
Band VI. Nitrosprengstoffe, 1915.
Band VII. Initialsprengstoffe, 1917.
Band VIII. Das rauchlose Pulver, 1926
(Bearbeitung von Brunswig).
En synnerligen rikhaltig bibliografi
återfinnes i A. Schrimpff, General?Re?
gister der Jahrgänge 1 bis 30 der Zeit?
schrift für das gesamte Schiess? und
Sprengstoffwesen, 1938.
2. A. Voigt, Die Herstellung der Spreng?
stoffe I und II, 1913 u. 1914.
1 Zur Frage der genauen Berechnung bergmännischer Sprengladungen, Zeitschrift für
das gesamte Schiess? und Sprengstoffwesen, 1933, s. 105 o. f.
2 Friedrich Weichelt, Taschenbuch für den Sprengmeister.
428
INGEN JÖRSHA NDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
