Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anläggningsarbetets organisation
leksschema. Se fig. 1/4. Av stor vikt är
därvid att olika möjligheter studeras och
redovisas för att sedan under skissarbetet
bedömas ur lämplighetssynpunkt med hän*
syn till andra samverkande faktorer.
Lokalstorleksuppgifterna böra redovisa
icke blott lokalernas huvudmått utan ock*
så lämplig pelardelning. Framför allt i la*
ger*, förråds* och kontorsbyggnader samt
i tillverkningslokaler med ensartad pro*
duktion kan denna merendels fixeras åt*
minstone med angivande av minimimått.
För blandad tillverkning åter är kravet
på rörelsefrihet för omdispositioner i lo*
kalerna vanligen större. Detta resulterar
ofta i ett allmänt krav på största möjliga
pelaravstånd med hänsyn till byggnads*
tekniska och anläggningsekonomiska syn*
punkter, även om den aktuella situationen
skulle medgett fixerande av även mycket
måttliga pelaravstånd.
b. Byggnadsutformning
Några generella regler för arbetsgången
vid byggnadsutformningen kunna ej ges.
Därtill äro uppgifterna av alltför mångskif*
tände natur. Tidigare ha framhävts förde*
larna med att arbeta med skisser för att få
rörelsefrihet jämte god överblick över och
allsidig belysning av problemställningarna.
Skissarbetet är också lämpligt ur den syn*
punkten, att det motverkar tendenser till
mekaniskt hopfogande av materialet efter
de schema m. m. som utgöra grundstenar*
na för byggnadsprojekteringen enl. ovan.
Under skissarbetet söker man samtidigt
tillgodose aktuella krav och vinna största
möjliga allmängiltighet i principförslagen.
En produktionsanläggning är ju långt mer
än en konsumtionsanläggning underkastad
ständiga förändringar i driften. Detta krä*
ver många gånger kompromisser, där
nuets krav får vika för allmängiltiga lös*
ningar, som ge möjlighet till smidig an*
passning efter framtida krav.
I vad som ovan antytts ligger möjligen
en förklaring till många industrimäns
bristande intresse för det utredningsar*
bete som i det föregående diskuterats.
Man frågar sig, om det tjänar någonting
till att med hänsyn till ovissheten om
framtida dispositioner lägga ner pengar på
omfattande och besvärliga Undersöknin*
gar. Svaret blir, att utan dessa undersök*
ningar kan en allmängiltig lösning icke
nås. Begreppet kan icke definieras. Resul*
sätet av att bygga ett hus med så och så
många m2 golvyta etc. blir, som regel,
att en rationell, ekonomisk drift omöjlig*
göres. Tyvärr dragas icke alltid de rätta
slutsatserna härav.
En synnerligen viktig faktor är att kra*
vet på tillbyggnadsmöjligheter tillgodoses.
Detta innebär mer än att en viss tomtyta
reserveras för framtida utbyggnad. Minst
lika viktigt är, att byggnaden planeras så,
att alla i anläggningen ingående större
enheter vid utvidgning av driften
kunna-utökas; utan att denna ändrar karaktär
eller i varje fall blir mindre rationell.
Detta kräver analys av de olika avdelnin*
garnas relativa tillväxt för möjlig utökning
av driften samt en gruppering, som beford*
rar organisk växt. Detta arbete går tyvärr
ofta långt utöver den uppgift, som bygg*
nadsprojektören får sig anförtrodd. Fram*
för allt äldre svensk industribebyggelse
visar tråkiga exempel på resultatet av
resp. företagsledningars bristande förstå*
else för dessa frågor.
Kap. 2. Anläggningsarbetets
organisation
Företagets anläggningsorganisation
Anläggningsarbete i vidare bemärkelse
omfattar generalplanearbete, maskinpro*
jektering, och byggnadsprojektering. Man
B YGGNA DSTEKNIK
29. ML
1009
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
