- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 5. Material. Byggnad. Värme och sanitet /
460

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDUSTRIBYGGNADEKS PLANERING

Fig. 4/1. Exempel på spårgator.

hämmande faktor. Slutligen bli i enstaka
fall alldeles speciella problem i samband
med produktionen av helt dominerande be*
tydelse för byggnadsgrupperingen. Till
dessa och andra enskilda faktorer, som
tvångsvis reglera projekteringsarbetet med
undertryckande av den mångfald krav,
som normalt göra sig gällande vid gruppe*
ringen, kan i det följande ingen hänsyn
tagas.

Yttre transporter

Av transportmedel för råmaterial och
färdigvaror m. m. äro järnvägar och bilar
av största betydelse i det allmänna fallet.
Vanliga körvägar kunna i regel smidigt
anpassas efter föreliggande behov och ha
därför i motsats till järnvägar föga inver*
kan på byggnadsgrupperingen.

Ju större råvarukvantiteter och ju mind*
re bearbetning dess större betydelse få
transporterna. Järnvägar ge med sina stora
kurvradier — min. 100 à 125 m vid nor*
malspår och vanlig räls — samt utrym*
meskrävande växlar ett stelt transportnät,
som vid större utbyggnad starkt binder
byggnadsgrupperingen och försvårar fram*
tida utvidgningar. Visserligen kan teore*
tiskt goda anpassningsmöjligheter erhål*
las genom användande av vändskivor och
skjutbord, men i praktiken ha dessa hjälp*
medel visat sig föga lämpade för använd*
ning utomhus i vårt klimat, vartill kom*
mer, att de äro mycket tidsödande och
därför omöjliga att nyttja vid större trå*

fikkapacitet. Kräves vid en industrianlägg*
ning direkt järnvägsförbindelse med hög
kapacitet till ett stort antal byggnader
måste därför spårnätet utbyggas efter ett
system med kurvor och växlar, som för
större anläggningar blir mycket komplice*
rat. Fig. 4/1 visar tvenne rel. enkla, slut*
na system, som dock utöva ett starkt in*
flytande på byggnadsgruppering och fram*
tida utbyggnadsmöjligheter.

Vid stora godsmängder, som icke kunna
lagras i det fria, föredrager man ofta att in*
föra järnvägsvagnarna i byggnaden endera
vinkelrätt mot byggnadens längdaxel eller
parallellt därmed. I förra fallet ansluter
man i regel till gavlarna för att i minsta
möjliga mån hindra inre transporter och
kommunikationer. I senare fallet kan man
antingen i samma syfte införa vagnarna
ett kort stycke i byggnaden från ena ga*
vein eller också draga dem helt igenom.
Det senare alternativet tillgripes ibland
trots nackdelar med hindersamhet för att
avlasta traverserna i byggnaden. I regel fö*
redrages emellertid anslutning till gavlarna
vinkelrätt mot byggnaden, varvid också
merendels vinnes enklare utformning av
spåranläggningen i sin helhet. Jfr fig. 4/2
a och b.

Vid mindre godsmängder väljer man ofta
utvägen att lossa och lasta vagnarna utan*
för byggnaderna exempelvis med hjälp av
telfrar eller traverser i byggnaden, som fö*
ras ut genom dörrar eller portar. Dessa
måste därvid stå öppna kanske under lång
tid, vilket vintertid gör lokalerna kalla
och dragiga. En stor vinst är emellertid
att spåranläggningen i hög grad förenk*
las och icke binder byggnadsgrupperingen.

a b

Fig. 4/2. Exempel på anslutning av järn=
vägsspår till verkstäder.

1020

INGEN JÖRSHANDBOKEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:05:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/5/0476.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free