Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIBYGGNADERS PLANERING
Administration
Driftskontor böra förläggas i nära an?
slutning till verkstäder och företagsled?
ning. Vid mindre och medelstora företag
sammanföras ofta drifts? och affärskontor
samt högsta företagsledning till en enda
byggnad, som förlägges invid huvudgata
eller på annan framträdande och utifrån
lätt tillgänglig plats och därigenom bil?
dar företagets ansikte mot yttervärlden.
Detta har bortsett från reklamvärdet den
fördelen, att kontakten utåt underlättas,
samt att kontorspersonal och besökande
nå sina bestämmelseorter på kortast mö?
liga väg och utan att behöva släppas in
på det egentliga fabriksområdet. Ur till?
byggnadssynpunkt är placering intill väg
eller tomtgräns, som ju samtidigt utgör
byggnadsgräns, också lycklig. Vid växan?
de företagsstorlek försvåras emellertid kon?
takten mellan driftskontor och verkstäder,
en nackdel som ofta underskattas till för?
fång för en rationell drift. Man bör där?
för redan vid måttligt stora anläggningar
noga överväga en separering av driftskon?
tören från den övriga administrationsappa?
raten med förläggning i omedelbar anslut?
ning till produktionen utan att därför i
alltför hög grad fjärmas från företagsled?
ningen.
Laboratorier och provrum
Förläggningen av laboratorier och prov?
rum beror av arbetsuppgifterna. Kemiska
laboratorier t. ex. kunna ofta inrymmas i
administrationsbyggnad eller verkstads?
kontor, där icke storleksordningen kräver
egen byggnad, medan exempelvis motor?
provningar hellre utföras i närheten av
tillverkningslokalerna. Generella regler för
placeringen kunna sålunda icke ges, men
givetvis gäller här som tidigare, att den all?
männa byggnadsgrupperingen efter ma?
terialgång och tillbyggnadsmöjligheter icke
får hindras.
övriga synpunkter
a. Orientering efter väderstreck
Vill man vid envåningsbebyggelse und?
vika direkt solljus, måste byggnaderna för?
läggas så, att de kunna utföras med norr?
orienterade lanterniner. Då lanterninerna
ur byggnadsteknisk och ekonomisk syn?
punkt ej gärna läggas i sned vinkel mot
fasaderna, orienteras rätvinkliga byggna?
der således efter nord—sydlinjen.
Även vid flervåningsbyggnader spelar
orientering efter väderstreck en viss roll.
Vid byggnad med huvudsaklig utsträck?
ning öster—väster är sålunda solvärmen
sommartid mindre besvärande än vid en
byggnad med längdaxeln sammanfallande
med nord—sydlinjen. Ena fasaden blir ju
helt fri från direkt solbelysning, den andra
med hänsyn till de brant infallande sol?
strålarna vid sommarsolstånd mindre be?
svärad än fasader mot öster och väster,
som bli utsatta för snett infallande strålar.
Särskilt västersol är generande med hän?
syn till, att den ofta sammanfaller med den
varmaste tiden på dagen.
b. Dagsljusbelysning
Vid gruppering av flervåningsbyggna?
der måste tillses, att huskropparna förlag?
gas på ett sådant avstånd från varandra,
att tillräcklig dagljusbelysning erhålles
även i bottenvåningarna. Som minsta mått
brukar anges det avstånd som erhålles, då
en linje från takfoten av den ena byggna?
den till sockeln i marknivå på den andra
bildar högst 45° vinkel mot horisonten.
Vid plan mark betyder detta, att avstån?
det mellan byggnaderna skall vara minst
lika med takfotshöjden, vid olika hushöjd
till den större byggnaden.
Val mellan envånings- och
flervåningsbyggnader
Produktionens art är ibland ensam be?
stämmande för den ena eller andra bygg?
1024
INGEN JÖRSH A NDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
