Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gruppering
nadstypen. För exempelvis kvarnar är ur
driftssynpunkt flervåningsbyggnaden enda
tänkbara alternativet, för mycket tunga
industrier envåningsbyggnaden. I de flesta
fall måste emellertid även andra synpunk*
ter tagas med i beräkningen. Flertalet av
dessa tala till envåningsbyggnadens för?
mån.
1. Byggnader i ett plan ger för de flesta
industrier bättre möjligheter för en ratio*
neil produktion, samtidigt som hindren
vid en ev. omläggning av driften är mindre.
Utbyggnader böra vid en förnuftig bygg*
nadsgruppering kunna ske med långt större
möjligheter till samordning av driften med
produktionen i befintliga byggnader. De
driftsekonomiska fördelar, som envånings*
byggnaden i många fall erbjuder, sam*
manhänga framför allt med transport*
problemen. Horisontaltransporter av styc*
kegods och liknande gå sålunda väsentligt
enklare, snabbare och billigare än vertikal*
transporter. För massagods är förhållandet
ibland omvänt. Envåningsbyggnader med*
ge också enklare och bättre övervakning
och kontroll av arbetet.
2. I envåningsbyggnader lägges golvet
ofta direkt på mark’och kan då bära även
ganska tunga maskiner, medan bjälklag i
en flervåningsbyggnad ha begränsad bärför*
måga och öka starkt i anläggningskostnad
vid större belastningar. Vibrationsalstran*
de maskiner kunna i envåningsbyggnaden
uppställas på särskilda fundament, som
för obetydliga kostnader kunna isoleras
från golvet i övrigt. Vid flervåningsbygg*
nåder åter utgör vibrationsisolering ett
långt besvärligare problem.
3. Brand* och explosionsrisker medföra
för flervåningsbyggnad er krav från myn*
digheter och försäkringsbolag på sektione*
ring med brandsäkra mellanväggar och tätt
liggande trappförbindelser, vilket ofta på
ett olyckligt sätt spjälkar tillverkningslo*
kaler och försvårar en rationell drift. Kra*
ven på sektionering av envåningsbyggna*
der äro ej så starka med hänsyn till den
mindre risken för elds spridning, större
möjligheter för eldsvådas bekämpande
samt snabbare och säkrare evakuering.
4 Damm, rök och giftiga gaser avledas
i regel lättare och med mindre kostnad
från envåningsbyggnaden, där trumdrag*
ningar äro mindre komplicerade och ut*
rymmeskrävande än i flervåningsbyggna*
den.
5. Envåningsbyggnaden medger långt
rikligare och jämnare fördelad dagsljusbe*
lysning än vad som är möjligt att åstad*
komma vid flervåningsbyggnader. Lanter*
ninkonstruktioner medföra också, att dags*
ljusbelysningen ej behöver bli beroende
av byggnadsbredden, vilket är en av fler*
våningsbyggnadens största nackdelar.
6. Anläggningskostnaden är vanligen
lägre för envåningsbyggnader. Förhållan*
det accentueras kraftigt om kraven på
spännvidder och takhöjder äro stora. Sär*
skilt ökade spännvidder betyder för fler*
våningsbyggnaden betydande ökning av
anläggningskostnaden, vilket icke alls i
samma grad är fallet vid envåningsbygg*
nåden.
7. Byggnadstiden blir, beroende av den
större byggnadsytan, normalt kortare för
envåningsbyggnader.
8. Redan tidigare har framhållits att fler*
våningsbyggnaden i vissa fall beroende på
driftens art är jämbördig med eller rent
av måste föredragas framför envånings*
byggnaden. Detta är, som redan nämnts,
fallet vid kvarndrift och över huvud taget
vid sådan tillverkning, där det är möjligt
att låta råvaron gå från det ena bearbet*
ningsstället tlil det andra utan hjälp av
mekaniska transportanordningar, dvs. hu*
vudsakligen där råvaran är i flytande form
eller består av massagods el. liknande. Ex.
härpå äro många kemisk*tekniska och livs*
medelsindustrier.
9. Många gånger är valet mellan en*
eller flervåningsbebyggelse ur driftssyn*
BYGGNADSTEKNIK
30. ML
1025
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
