Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Formgivning
Fig. 5/8. Exempel på fyllriadsbjälklag med
bärande balkar av stål resp. betong.
utförandeformerna äro emellertid dyrbara
i utförande, framför allt konstruktionen
med järnbalkar, varför de ha begränsad
användning trots vissa obestridliga förde*
lar framför andra typer, främst den att
medge horisontella dolda ledningsdrag*
ningar mellan bärande platta och golv*
beläggning. Fig. 5/8 visar exempel på fyll*
* nadsbjälklag med järn* resp. betongbal*
kar.
Massivplattor av betong äro på små till
måttliga spännvidder de mest ekonomiska
mellanbottenkonstruktionerna. Hit kunna
räknas två* resp. fyrsidigt upplagda plattor
samt s.k. pelardäcks* eller planbjälklag,
vilka uppbäras av enbart pelare vanligen
med svampliknande förtjockningar vid
stöden.
Massivkonstruktionerna bli rel. tunga,
vilket innebär både för* och nackdelar.
Ljudisoleringen blir god, framför allt för
luftljud. Stor egenvikt betyder också ökad
säkerhet, om den beräknade nyttiga lasten
skulle överskridas. Å andra sidan ger stor
egenvikt samtidigt ökade dimensioner och
kostnader för bärverket i övrigt.
Konstruktionshöjden blir liten jämfört
med bjälklag med synliga balkar, vilket
vid i stadsplan fastställd hushöjd ibland
kan medföra möjlighet att öka antalet vå*
ningar. Den släta takytan ger genom re*
flexer jämnare belysning och föredrages
dessutom ofta ur trevnadssynpunkt. Slut*
ligen kunna erforderliga mellanväggar in*
sättas med större frihet än vid balkbjälk*
lag.
Enkelspända plattor användas normalt
på spännvidder upp till 6 à 7 m, varvid
den större längden gäller kontinuerliga
plattor. Konstruktionen lämnar vid skelett*
system fasadpelare och två sidor av inner*
pelarna fria för rördragningar. Horison*
tella trummor framdragas lämpligen ut*
efter balksidorna. Observeras bör att möj*
ligheterna till större ursparingar i plattan
parallellt med upplagen äro små.
Fyrsidigt upplagda plattor nyttjas nor*
malt på spännvidder upp till 8 à 9 m.
Tjockleken blir under i övrigt lika förhål*
landen endast ca 3/4 av den enkelspända
plattans. Konstruktionen är i sig själv
ekonomisk men ger vid skelettbyggna*
de ytterst små möjligheter till lednings*
dragningar i såväl vertikal som hori*
sontal led, då balkarna korsa varandra
över pelarna. Större ursparingar kunna
endast utföras i begränsad utsträckning
utan avlastande balkar eller väggar.
Pelardäcksbjälklag nyttjas normalt på
spännvidder upp till 7 à 8 m. De ge bäst
ekonomi vid fält så nära kvadratiska som
möjligt samt vid stora bjälklagslaster. Om
hänsyn icke tages till förtjockningarna un*
der pelarna — de äro för övrigt icke all*
tid nödvändiga — ger planbjälklaget för
skelettbyggnader mindre total konstruk*
tionshöjd än någon annan bjälklagstyp
(balkar inräknade). Samtidigt bli emeller*
tid pelarna större. Konstruktionen ger
nästan obegränsad frihet för dragning av
horisontella trummor och rör, medan ur*
sparingar å andra sidan endast kunna gö*
ras i rel. liten omfattning i synnerhet in*
till pelarna.
Bjälklag med enkelspänd, tunn betong*
platta över tätt liggande balkar av betong
eller stål bli betydligt lättare än massiv*
BYGGNADSTEKNIK
1033
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
