Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIBYGGNADEKS PLANERING
Fig. 5/9. Exempel på dubblering och för=
sänkning av primärbalkar för att ge plats
för rördragningar.
konstruktionerna och kunna därför ersätta
dessa på större spännvidder. De äro där*
emot mindre lämpliga vid små spännvid*
der, framför allt om nyttiga lasten samti*
digt är stor. Den rel. dåliga ljudisolerin*
gen kan vid behov ökas genom lämpligt
val av golvbeläggning.
Vid skelettbyggnader söker man med
hänsyn till vertikala ledningsdragningar
undvika, att sekundär* och primärbalkar
korsa varandra över pelarna, trots att en
utflyttning av sekundärbalkarna alltid med*
för ökade kostnaderna för bjälklaget som
sådant. Ett annat sätt, som ger stor frihet
för ledningsdragningar, är att enl. fig. 5/9
dubblera och försänka primärbalkarna. Vid
laboratorier, kemiska industrier etc. kan
det löna sig förträffligt att tillgripa detta
i sig själv kostsamma utförande.
Horisontella ledningsdragningar måste
förläggas under balkarna, vilket medför
ökade kostnader och ur trevnadssynpunkt
är mindre tilltalande.
Ursparingar kunna vid denna bjälklags*
typ utföras i hart när obegränsad ut*
sträckning. Även håltagning i gamla kon*
struktioner låter sig ofta göras utan risker.
d. Dagsljusbelysning
Dagsljusbelysningens storlek blir förut*
om av hustyp och våningshöjd beroende
av fönsterytans storlek och fönstrens pla*
cering i fasaden. De senare faktorerna be*
tingas i hög grad av valet av bärverkssy*
stern samt i någon mån av mellanbotten*
konstruktionen.
Vid undersökning av och jämförelse
mellan dagsljusbelysningen i olika fall ut*
går man i regel från den vertikala belys*
ningen på en horisontell arbetsyta belä*
gen, l,o m över golvet, som vid envå*
ningsbyggnader. Då fönsterbröstningarna
ofta utföras med ungefär samma höjd in*
ses, att de lägre delarna av ett fönster i
fasaden lämnar inget eller blott obetyd*
ligt bidrag till dagsljusbelysningen, även
om horisonten är fri. Vid en och samma
fönsterstorlek måste i stället dagsljusbe*
lysningen öka starkt med högre placering
i fasaden. Då sålunda bröstningshöjden
— givetvis inom rimliga gränser — spelar
mindre roll för dagsljusbelysningen, kan
man vid konstant fönsterbredd och fri ho*
risont räkna med, att ett husdjup, som är
n ggr större än avståndet i vertikal led
mellan mätpunkt och fönsteröverkant, all*
tid ger ungefär samma belysning under i
övriga lika förhållanden. Jfr fig. 5/10.
Utgående från detta enkla samband kan
man lätt från fall till fall avgöra vilka
jj_2
Fig. 5/10. skall vara konstant för
lika belysning i mätpunkten.
1034
INGEN JÖRSHANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
