Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undergrund
långa tidsperioder hålla vatten bundet,
måste dräneringen ofta utföras långt innan
byggnadsverket sättes igång. (Se »För*
stärkning av undergrund» s. 1073.) Som
dessutom leran ändrar sin volym med vat*
tenhalten kunna rörelser i byggnadsverket
uppstå. För den skull kan det ibland vara
lämpligt att förlägga grundläggningen på
en sådan nivå,, att lägsta grundvattenytan
ligger högre än grundläggningen. Man
måste från dessa synpunkter från fall till
fall och efter särskilda undersökningar be*
döma lerundergrunden.
Ofta händer det att rel. torra lerlager
förekomma i ytan med en mäktighet av
någon meter och under dessa lager blir
leran successivt allt våtare. Det kan därför
ibland vara lämpligt att, för utnyttjande
av den torra lerans bättre bärighet, genom
lämpliga isoleringsåtgärder minska det
frostfria djupet.
Leran kan under inverkan av beläst*
ningar sammanpressas och denna samman*
pressning kan fortgå under mycket långa
tidsperioder. Hänsyn måste tagas härtill
vid konstruktionen av grunderna, så att
farliga sättningar undvikas eller verk*
ningarna elimineras.
På grund av lerans vattentäthet är läns*
hållning lätt att utföra vid lerundergrund.
Leran användes ofta som tätningsmedel
vid exempelvis dammbyggnader.
Våt lera kan lätt komma i glidning, spe*
ciellt om snedställda lerlager förefinnas.
Stor försiktighet bör därför alltid iaktta*
gas vid arbeten i lera.
Bärigheten varierar alltefter fuktighet
m. m. från 0 upp till 3,o kgf/cm2 och mera.
Enligt Kungl. Byggnadsstyrelsens »An*
visningar till Byggnadsstadgan» kan man
för undergrunder av lera och mjäla med
mot djupet likartad beskaffenhet och med
skärhållfastheten rb för en i förhållande
till bredden långsträckt, av centrisk last
påverkad bottenplatta om denna icke är
nedförd under markytan approximativt
sätta den tillåtna medeltryckpåkänningen
därvid n betecknar säkerhetsgraden. För
en platta med koncentrerad last (t. ex.
kvadratisk) gäller
6,5
o —–r,
m n b
Säkerhetsgraden n väljes alltefter nog*
grannheten hos verkställda grundundersök*
ningar och fordringarna med avseende på
begränsning av sättningar så att n = l,5—3.
Gyttja, dy, torv o. d.
Dylika undergrunder lämpa sig ej för
grundläggning, dels enär bärigheten är
nära noll och dels emedan de nästan all*
tid innehålla för betong skadliga humus*
syror. Lagren måste som regel bortschak*
tas ned till fastare mark. Dock kan man
ibland använda rustbäddar eller faskiner.
Utfylld mark
Vid grundläggning på utfylld mark
måste som regel stor försiktighet iaktta*
gas. Massorna böra påföras i tunna lager
under vattning och bearbetning med
stampning e. d. Vid utfyllnad med spräng*
sten böra tipparna skötas så att de olika
blocken ligga stabilt.
Tillåtna påkänningar för undergrunder
Då ej genom provbelastnnigar eller på
annat sätt andra värden erhållits kunna,
enl. »Anvisningar till Byggnadsstadgan»
följande värden på tillåtna medeltryckspå*
känningar ligga till grund för beräkningar*
na. De högre värdena gälla därvid i all*
mänhet större grundläggningsdjup.
Berggrund av granit eller fast kgf/cm"
gnejs .................... 30—80
hård kalk* eller sandsten .. 20—40
lösare kalk* eller sandsten .. 10—20
Fast lagrad morän
lagrat grus eller grov sand
över vatten .............. 2,5—8
under vatten ............ 1,5—6
BYGGNADSTEKNIK
10 67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
