Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undergrund
för olika delar av landet i nämnda fall
och vid nämnda jordarter räkna med ett
största frostfritt djup som framgår av
fig. 1/2.
Jordtryck
Allmänna förutsättningar
Med jordtryck i inskränkt bemärkelse
menas en jordmassas tryck på en yta, ex*
empelvis en stödjemur, en källarmur e. d.,
men jordtrycksteorin kan även användas
på andra material och andra konstruktio*
ner, exempelvis saltlagerbyggnader, spann*
målssilos m. fi. Att exakt bestämma try c*
ket mot en stödjemur är svårt och i många
fall omöjligt, beroende på brist på ex*
akta uppgifter på fyllnadsmaterialets egen*
skaper. Ett fullständigt homogent, torrt
och kornigt fyllnadsmaterial åstadkom*
mer emellertid på en stödjemur ett tryck,
som vid experiment har visat sig följa
vissa bestämda lagar.
För bestämmande av jordtryckets stor*
lek och riktning har olika teorier upp*
ställts. Dessa äro alltid baserade på vissa
förutsättningar beträffande fyllnadsmate*
rialet, vilka mer eller mindre överensstäm*
ma med de verkliga förhållandena. Be*
räkningar baserade härpå giva dock till*
räckligt noggranna värden för konstruk*
tion och beräkning av stödjemurar, kajer
och liknande byggnadsverk.
Storleken av jordtrycket röner inverkan
av olika faktorer, bl. a. på det sätt vilket
fyllnadsmassa tillförts. Sålunda blir tryc*
ket större mot stödjemuren om fyllnads*
massan packats än om den löst utfyllts.
Av samma orsak erhålles större jordtryck
om man först utfyller till större höjd och
sedan schaktar undan till viss lägre höjd, än
om man direkt utfyllt till den lägre höj*
den. Vidare erhålles större jordtryck om
markytan är belastad, varjämte murens
beskaffenhet påverkar jordtrycket. Mot
en styv mur fås ett annat tryck än mot
en elastisk under i övrigt samma förhål*
landen.
Jordtrycket varierar mellan två gräns*
värden, vilka kunna tänkas uppkomma på
följande sätt. Då muren gives en liten
förflyttning från jordmassan, rasar jorden
efter på ett eller annat sätt, varvid den
utövar det minsta trycket mot muren.
Detta jordtryck benämnes aktivt jord*
tryck Ja, varvid friktionskrafterna ha en
sådan riktning att de minska jordtrycket
eller hindra jordmassan att glida ned
för glidytan. Göres motsvarande förflytt*
ning av muren mot jordmassan, kommer en
del av denna att glida uppåt, varvid jorden
utövar sitt största tryck, vilket benämnes
passivt jordtryck Jp. Härvid äro frik*
tionskrafterna riktade så, att de öka jord*
trycket eller hindra glidandet uppåt. Mel*
lan dessa två gränser, det aktiva och det
passiva, ligger det verkliga vilojordtryc*
ket, vilket man ej kan bestämma. Man
måste nöja sig med att beräkna det aktiva
och passiva jordtrycket. För att ras ej
skall inträffa måste exempelvis en stödje*
mur kunna tåla det aktiva jordtrycket. Om
jordytan belastas så, att passivt jordtryck
uppnås, skjuter jordmassan upp.
Då muren skjutes från jordmassan, gli*
der en viss del ned; då muren skjutes mot
jordmassan, glider en viss del upp. Den yta,
som begränsar denna del från den övriga
massan, kallas glidyta. Glidytan är vanli*
gen något buktig, men inom jordtrycks*
teorin antages den i allmänhet vara plan.
Vid förskjutning av muren vid olika fall
kommer ej alltid samma jordmassa att
sätta sig i rörelse. Det finnes sålunda fler
glidytor både då muren skjutes från som
mot jordmassan. Den glidyta som ger det
största passiva eller aktiva jordtrycket kal*
les den farligaste glidytan och det gäller
att finna denna.
Man skiljer mellan friktionsjordarter
(pinnmo, grus, sand och liknande) och
kohesionsjordarter (lera, dy och liknande).
BYGGNADSTEKNIK 125
10 67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
