Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undergrund
härvid givetvis att under det sämre mate»
rialet på ej alltför stort djup finns bär»
kraftiga lager som kunna upptaga de ak»
tuella belastningarna. En annan möjlighet
som användes i synnerhet vid järnvägar
och vägar, men även någon gång vid hus»
byggnader, är speciellt vid lerundergrund
anläggande av tryckbankar som motvikter,
varigenom glidningar i jordlagren kunna
förhindras.
I vissa fall och vid lättare byggnader
har man kunnat förstärka en undergrund
genom att komprimera den genom direkt
belastning under längre tid, varigenom en
viss förtätning åstadkommits.
Lokal permanent förstärkning av under»
grund kommer alldeles speciellt till an»
vändning vid grundläggning för nybygg»
nåder i närheten av befintliga byggnads»
verk för att ej riskera skador på dessa se»
nare.
Vid val av metod för förstärkningsåt»
gärder inverkar jordartens beskaffenhet,
särskilt det ingående materialets kornstor»
lek.
Vattenavledning
Vid några jordarter, särskilt vissa ler»
arter, ökar bärigheten med minskad vat»
tenhalt. En dränering eller allmän grund»
vattensänkning för vattnets avlägsnande
kan därför många gånger för måttliga
kostnader avsevärt höja undergrundens
värde. Emellertid tar en dylik avvattning
speciellt vid de flesta lerjordarter ofta myc»
ket lång tid under vilken marken succés»
sivt sätter sig. Genom en nyligen utex»
Tab. i: 2. Materialkonstanter vid
kohesionsj ordarter.
y t/m3 k t/m2
Lös lera ...... ...... 1,4—1,8 0,3—1,0
Fast lera .... ...... 1,4—1,8 1,0—2,6
perimenterad patenterad metod hoppas
man eliminera dessa olägenheter. I leran
inpressas genom ett speciellt förfarande
och med särskilda maskiner långa vekar
av papp med små hål på längden. Dessa
vekar sättas på ganska små inbördes av»
stånd. Marken belastas med fyllnadsmassor
och härigenom tvingas vattnet att stiga ge»
nom hålen i pappen upp till överkanten av
lerlagret, varifrån det avrinner på vanligt
sätt. Man beräknar genom detta förfarande
kunna minska tiden för lerans avgivande
av vatten högst avsevärt. Metoden läm»
par sig givetvis bäst för sådana fall, då
fyllnadsmassa permanent skall påläggas,
men torde i andra fall ställa sig alltför
dyrbar.
Vid grundvattenssänkningar måste man
ha uppmärksamheten riktad på, att desam»
ma ej menligt inverka på befintliga bygg»
nadsverk i närheten.
Inpressning av cement
Undergrunder av grov sand och hål»
rumsrikt grus som icke hava tillräcklig
mäktighet kunna förstärkas genom injek»
tering av tunnflytande cementvälling. Vid
material med mindre kornstorlekar (under
1,5 mm) är metoden oanvändbar, enär
cementpartiklarna härvid bilda en filter»
hud som stoppar cementvällingens vidare
framträngande. Injekteringen sker genom
nedtill slutna, perforerade rör av vanli»
gen 10 cm diameter, vilka nedslås till ön»
skat djup och successivt uppdragas, allt»
eftersom de undre lagren mättats med ce»
ment. Lämpliga röravstånd måste genom
provningar utrönas från fall till fall.
Injektion med cementvälling har sin
största användning för att täta och för»
stärka starkt sprickiga bergarter.
Kemisk jordstabilisering
Dessa metoder, som speciellt i Tysk»
land, använts under de senaste 15
åren, ha utarbetats av Joosten. I princip
BYGGNADSTEKNIK
33. ML
1073
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
