Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDLÄGGNING
utföres stabiliseringen så, att tvenne lös*
ningar av bestämd art och koncentration
efter varandra inpressas i den mark som
skall stabiliseras. Den första, vanligen
natronvattenglas, bildar därvid kring varje
sandpartikel ett kolloidalt skikt. När den
andra lösningen, vanligen koksalt, inspru*
tas i marken, utflockas vattenglasets kisel*
syra, varigenom en sammankittning av de
olika partiklarna kommer till stånd om
dessa kunna absorberas av den kolloidala
kiselsyran. Detta gäller i första hand ki*
selhaltiga jordarter såsom kvartssand,
men även bruk och betong, sandsten m. m.
kunna få ökad hållfasthet genom detta
förfarande. Enär kiselsyrans utflockning
sker direkt vid sammanträffandet med
koksaltlösningen sker stabilisering mycket
hastigt, men hållfastheten tilltar med ti*
den. Vattenglasinjektion går att utföra i
fin sand till grovt grus, men ev. inspräng*
da lerlager kunna åstadkomma att den ej
blir fullständig.
Genom detta injekteringsförfarande har
man enligt tyska uppgifter kommit upp
i tryckhållfasthetsvärdcn på ända upp till
Fig. 1/5. Grundf öv stärkning under äldre
byggnad.
Fig. 1/6. Grundförstärkning under
pålknippe.
80 kgf/cm2 med en draghållfasthet av 1/7
av tryckhållfastheten. Normalt kan man
dock icke räkna med så gynnsamma resul*
tat, men 20 kgf/cm2 i sand och upp till 40
kgf/cm2 i grus torde vara uppnåeligt.
Kemikalierna inpressas i i marken ned*
slagna perforerade 25 mm rör med till*
hjälp av kolvpump. Avståndet mellan rö*
ren varierar med jordarten. Normalt av*
stånd är 60 cm.
Metoden har sina största användnings*
områden för förstärkning av undergrun*
den vid uppförande av nya byggnader in*
till äldre, exempelvis så som fig. 1/5 utvi*
sar eller för förstärkning av äldre grun*
der för byggnader, som skola påbyggas
eller på annat sätt få höga påkänningar
exempelvis enl. fig. 1/6. Vidare kan me*
toden användas tör atr åstadkomma tät*
ning mot grundvattenströmmar vid spån*
ter enl. fig. 1/7.
Elektriska förstärkningsmetoder
Dessa metoder ha veterligen ej använts
i Sverige, men enligt tyska erfarenheter
synas de i viss mån ha framtiden för sig,
varför de här omnämnas.
Den första metoden är dränering genom
elektroosmos. Den är användbar vid mera
1074
INGEN ]ÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
