- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 5. Material. Byggnad. Värme och sanitet /
537

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stödjemurar

Fig. 4/8 a. Fig. 4/8 b.

Fig. 4/8. Förenklade stödjemurar.

Fig. 4/9.
Fig. 4/9. Förenklad spånt.

skaffenhet, förekomsten av vatten samt
belastningar på markytan.

Vid återfyllnad mot stödjemuren är det
lämpligt att använda material med så stor
friktionsvinkel som möjligt för att härige*
nom minska jordtrycket på stödjemuren.

I kap. 1 har under »Jordtryck» angi*
vits metoder för bestämmande av jordtryc
kets storlek mot stödjemurar och här skall
i fortsättningen redogöras för beräkning
av stödjemuren ur stabilitets*, hållfasthets*
och grundläggningssynpunkt.

Statiska beräkningar

Fordringar på en stödjemur äro:

1. Säkerheten mot stjälpning bör vara
2*faldig. Detta innebär att då jordtrycket
fördubblas utan att övriga krafter ändras
får ej resultanten tillåtas falla utanför mu*
rens främre kant. Då resultanten faller
framför murens främre kant inträffar
stjälpning. Stjälpning kan emellertid ibland
inträffa tidigare om underlaget är grus be*
roende på att kantspänningarna kunna
krossa eller pressa ned gruset.

2. Säkerhet mot murens utglidning bör
vara l,5*faldig. Om murvikten är liten kan
det inträffa att muren börjar att glida in*
nan stjälpning sker. Om jordtrycket ökas
med halva sitt värde får vid i övrigt oför*
ändrade laster den nya resultanten ej bilda
större vinkel än <p med normalen till bas*
ytan i jordartens inre friktionsvinkel. Man
måste emellertid ofta räkna med friktions*
vinkeln mellan mur och undergrund. För

att öka friktionen häremellan gjutas be*
tongmurar på en bädd av skärv. Gjutna
murar på plankbäddar böra undvikas med
hänsyn till risken för glidning.

3. Största grundbelastningen får ej över*
stiga tillåtna värdet. Krafternas resultant
måste vid lergrund ligga i närheten av sek*
tionens mitt för att förhindra rörelse hos
grundkonstruktioner. Ligger resultanten
för långt fram kommer muren att röra
sig framåt varvid egna vikten och även
resultanten flyttas framåt och rörelsen
kommer då att öka.

4. Murkonstruktionen kontrolleras så
att tryck*, drag* och skjuvpåkänningar ej
överstiga de tillåtna.

Beräkning av uppstyvade murar

Någon särskild undersökning av dessa
ur stabilitets* och grundläggningssynpunkt
är som regel icke nödvändigt, varför hela
beräkningen inskränker sig till att mu*
rama kontrolleras för de böjningsmoment
som alstras av jordtrycket. För källarmu*
rar, vilka samtidigt med jordtrycket påver*
kas av tryckkrafter från byggnaden, utlö*
res kontroll av muren med hänsyn tagen
till samtidigt verkande böjningsmoment
och tryck. För källare med normal höjd
2,5—3 m och endast en våning under
jord behöver som regel icke någon kon*
troll för jordtrycket utföras.

Beräkning av klumpmurar

De krafter, som påverka muren å figu*
ren, äro murens egenvikt, vikten av den

BYGGNADSTEKNIK

1097

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:05:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/5/0553.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free