Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDLÄGGNING
det underliggande skiktet vara väl uttor?
kat så att något lösningsmedel, vilket kan
inverka menligt på de övre lagren, ej läng?
re finnas kvar. Torktiden beräknas till
3—12 timmar vid normala lösningsme?
del och normal väderlek.
Användas flera varmasfaltlag måste
man noggrant kontrollera att det yttre
skiktet verkligen påföres hela ytan. Det är
ofta svårt att konstatera att så blir fallet,
varför man ibland tillgriper en mellanbe?
strykning av tunt kalkvatten.
Isoleringen anbringas antingen för
hand eller med tillhjälp av sprutaggre?
gat. För varmasfalt lämpar sig ett sådant
mindre väl och för asfaltlösningar före?
kommer det uteslutande vid större arbe?
ten. Man bör ej utföra asfaltarbeten vid
regnig och blåsig väderlek och ej heller
vid temperaturer under 0". Helst bör tem?
peraturen vara över 10° och för hårdare
varmasfaltsorter över 20°.
Membranisoleringar
Enbart asfalt kan visserligen i viss mån
vara elastisk, men redan mycket små vat?
tentryck (några cm) kan om det får verka
under en längre tid trycka igenom den
tunna hinna, som erhålles vid enbart be?
strykning. För att armera denna använ?
der man sig av s. k. membraner och som
sådana användas i första hand asfaltpapp
och asfaltmattor, men även juteväv, me?
tallnät eller plåtar, träfiberplattor m. m.
kunna ifrågakomma.
Vid anbringandet av membranisolerin?
gar på betong måste noga tillses att den?
na är så torr som möjligt. Liksom vid di?
rekt bestrykning prepareras betongen
först med ett lag tunn asfaltlösning för
att god vidhäftning skall ernås, varvid det
är synnerligen viktigt att lösningsmedlet
får tid att avdunsta. Sedan överklistras
alla skarvar och övriga riskabla delar av
betongkonstruktionen med en remsa av
tunn asfaltpapp, vilken även bestrykes på
översidan. På den så förberedda ytan strykes
ett lag varmasfalt lämpligen med en tem?
peratur av ca 175°. Man använder så mjuk
asfalt som möjligt med iakttagande av att
risk för glidning ej förefinnes. Vid hori?
sontella ytor kan således mjukare asfalt
användas än vid vertikala. I asfalten tryc?
kes sedan membranen. Oftast förfar man
så att asfalten strykes på underlaget allt?
eftersom menbranen utrullas. Vid skarvar
på membranen överskjutas de olika våder?
na ca 10 cm, varvid båda kontaktytorna
på desamma behandlas med asfalt. Ovan?
på detta lager utlägges på samma sätt yt?
terligare ett eller flera lager membraner
och det hela avslutas överst eller ytterst
med ytterligare en strykning varmasfalt.
Skarvarna i de olika lagren skola förskju?
tas exempelvis så som visas å fig. 5/1.
Den till membranisoleringen använda
asfaltpappen har som regel en vikt av l,i
kg/m2, men det övre lagret tages ofta nå?
got tyngre, upp till 1,5 kg/m2, spec. om
skyddsbetong skall anbringas. Asfaltåt?
gången varierar med underlaget men
brukar hålla sig vid omkring 1,5 kg/m2
för varje strykning.
För olika vattentryck åtgår ett olika
antal membraner. Man brukar räkna med
2 membraner för vattentryck upp till 0,3
m, 3 st. för upptill 1,5 m, 4 st. för upptill
4,o m och därutöver 5 st. membraner.
Membranisoleringar kunna anbringas
antingen på vattentryckssidan eller på den
motsatta. I senare fallet täckes isoleringen
med ett skikt skyddsbetong som motvikt
mot vattentrycket. Isoleringen skall upp?
Fig. 5/1. Skarvförskjutning vid membran=
isolering.
1104
INGEN ]ÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
