Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Formbyggnad
terial undersökes genom borrprov halten
av olika sorteringar samt materialets ren*
het.
Noggrann avtäckning av de ytliga hu*
musförande jordlagren, matjord och mo,
utföres innan grustaget börjar bearbetas,
så att ej rötter och humushaltiga jord*
lager rasa ned och förorena gruset.
I ett grustag ligger i regel material av
olika kornstorlek, lagrat varvvis. Vid ut*
tagningen böra dessa olika materialslag
blandas så att en jämn korngradering er*
hålles.
Uttagningen sker i större grustag me*
delst släpskopa eller grävmaskin. Det ut*
tagna materialet sållas i regel på platsen
upp i olika sorter efter vissa kornstorle*
kar och transporteras från sållet till be
hållare (fickor) för finsand, grovsand,
finsingel och grovsingel, från vilka fickor
utlastning sker till bil eller pråm.
Vid drift i mindre skala sker uttagning
för hand eller med flyttbar skopelevator.
Vid uttagning av grusprov ur ett grustag,
där ej färdigsållat material finnes till*
gängligt, bör provtagningen utföras så att
provet utgör ett genomsnitt av de delar i
grustaget, från vilka material beräknas
komma att uttagas.
Vatten
Mera sällan är det vatten som kan er*
hålles olämpligt till betongberedning.
Saltvattnet kring Sveriges kuster är väl
användbart. Vid större salthalt uppstår lätt
rostbildning kring armeringsstängerna.
Humushaltigt vatten är i regel ej skad*
ligt. Vattnet får ej innehålla syror eller
sådana salter och andra ämnen, som kun*
na skadligt inverka på cementens bindning
och betongens hållfasthet och beständig*
het.
Dylika skadliga föroreningar kunna före*
komma i avloppsvatten från fabriker etc.
Jfr Materialläran, kap. Vatten.
Kap. 2. Formbyggnad
Formarna för betonggjutning skola ut*
föras på sådant sätt och ha sådana di*
mensioner, att inga otillbörliga deforma*
tioner uppstå genom vid gjutningen upp*
komna belastningar och sidotryck.
Belastning
De belastningar, som åverka formarna,
äro för horisontell form vikten av den
påförda betongmassan, armeringen och
formens egen vikt samt belastning av land*
gångar, transportmedel och arbetare.
Vertikala eller lutande sidoformar be*
lastas av det sidotryck, som uppkommer
av den färska betongmassan.
Om betongmassan antages friktionslös,
är detta sidotryck lika stort som vätske*
trycket utövat av en vätska med beton*
gens volymvikt. I verkligheten finnes v
betongmassan en viss inre friktion, varför
sidotrycket aldrig uppgår till en storlek
motsvarande vätsketrycket.
En betong av styvare konsistens utövar
mindre sidotryck än en mycket blöt be*
tong.
Sidotrycket är störst innan betongen
börjat sätta sig. För vanlig betong kan
man räkna med att trycket i en betong*
massa ej ökar 4 timmar efter det beton*
gens anbragts i formen. För vibrerad be*
tong räknas denna tid till 3 timmar.
Sidotryckets storlek blir därför beroen*
de på gjutningshastigheten. Ju hastigare
betongen stiger, desto större sidotryck
måste man räkna med.
En viss reduktion av sidotrycket erhål*
les genom den siloverkan, som uppstår
på grund av friktionen mellan form och
betong. En följd härav är, att trycket blir
större i t. ex. en tjock väggform än i en
tunn vägg, där siloverkan är större, dvs. ju
större förhållandet är mellan den omslu*
BYGGNA DSTEKNIK
1113
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
