- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 5. Material. Byggnad. Värme och sanitet /
573

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Betonggjutningens utförande

står, då för hög temperatur uppstår i be?
tongen under hårdnandet.

I första hand uppvärmes vattnet, vilket
bör hållas så varmt som möjligt. Vatt*
net torde kunna uppvärmas till +70° C
utan att skada cementen.

Vid starkare kyla uppvärmes även san*
den, vilket enklast sker genom ett ång*
spett — ett med en ångslang förbundet
perforerat rör — som stickes in i sandupp*
laget. Frusna sandklumpar få ej införas
i biandaren, varför det i regel alltid är
nödvändigt att anordna uppvärmningsan*
ordning för sanden vintertid.

Stenmaterialet behöver ej värmas förr
än vid temperaturer under —10° C, såvida
det ej är nedisat.

Om sand* och stnematerial uppvärmes
på galtar skall tillses att det ej överhettas.
Cementlimmet fäster ej på överhettat ma*
terial.

Temperaturen (T) hos den färska be*
tongen kan approximativt beräknas ur
formeln:

0,2(TB-B+Tc) + Tv- V
0,2 (B+C)+V

där

B = vikten av ballast (sand + sten) per
m3 betong

C = vikten av cement per m3 betong

V = vikten av vatten per m3 betong
Tß=temperaturen å ballast
rc=temperaturen å cement
Tv=temperaturen å vatten.

Sparsten uppvärmes i värmeskjul.

Sedan betongen gjutits skall tillses att
temperaturen under de tre första dygnen
ej sjunker under 0° C.

Temperaturen bör dock under första
dygnet helst vara +10° C och under det
tredje dygnet +3° C.

För att hålla temperaturen tillräckligt
hög erfordras ofta endast att man täc*
ker betongens överyta med halm och

eventuellt även bekläder formarnas utsi*
dor med halmmattor eller säckar.

Vid starkare kyla blir det dock i regel
nödvändigt att inbygga hela konstruktio*
nen i ett värmeskjul, där uppvärmning
sker med koksgrytor, vedgaltar eller ång*
uppvärmda kamflänsrör.

Värmeskjulet utföres av en stomme av
sparrar och plank eller bräder beklädd
med presenningar, cellulosapapp eller dy*
likt.

För att skydda betongen mot överhett*
ning uppställas koksgrytor och galtar på
plåtar upplagda på tegelstenar. Armerings*
järn få ej sticka ut genom inklädnad eller
värmeskjulens väggar.

Betong, som uppvärmes i värmeskjul,
måste bevattnas rikligare än under van*
liga förhållanden.

Vid gjutning mot berg och förut gjuten
betong måste vintertid de ytor, som skola
motgjutas, först uppvärmas.

Is och frost på armeringsjärn och for*
mar skall avlägsnas före gjutning.

Vid all gjutning i kyla måste noggran*
na temperaturobservationer göras dels å
betongens yta dels inuti betongen. De ob*
serverade temperaturerna och lufttempera*
turen protokollföres för att med ledning
av observationerna kunna följa hållfast*
hetstillväxten.

Fig. 4/2. Temperatur och hållfasthetstilU
växt hos betong.

BYGGNADSTEKNIK

1133

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:05:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/5/0589.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free