- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 5. Material. Byggnad. Värme och sanitet /
574

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BETONGGJUTNING

Fig. 4/2 visar det ungefärliga samban*
det mellan temperatur och hållfasthetstill*
växt.

I diagrammet har hållfastheten efter 28
dygn vid +18° C, motsvarande 28 dygns
normenligt prov, satts till 100%.

Vattentät betong

För betongkonstruktioner, som äro ut*
satta för ensidigt vattentryck, såsom vid
cisterner, vattenkraftsbyggnader osv., er*
fordras en betong, som är i möjligaste mån
tät, så att vatten ej kan passera genom
betongen. Sådan vattengenomströmning
upplöser delvis den fria kalk, som under
hårdnandet bildats i betongen, varigenom
genomströmningen ytterligare ökas med
resultat att betongen kan så småningom
helt förstöras. Dylika skador i stor om
fattning ha konstaterats på äldre bygg*
nadsverk av betong.

Fullständig vattentäthet hos betong tor*
de ej kunna uppnås, utan vad man i detta
fall kan eftersträva är att få betongen så
litet vattengenomsläpplig som möjligt.

Det har utrönts att en betong med lågt
vattencementtal är mindre vattengenom*
släpplig än en betong, där detta är högt.
För att få betongen vattentät erfordras
emellertid en god arbetbarhet hos betong*
massan, varför betongen ej kan vara av
för styv konsistens. Genom användande
av vibrering kan vattencementtalet hållas
lågt, samtidigt som en homogen och väl
genomarbetad betongmassa erhålles.

På vattentätheten inverkar även ballast*
materialets kornform och korngradering.

Sandmaterialet bör hava en riktig
korngradering och innehålla tillräcklig
mängd fina partiklar (under 0,3 mm).

Cementhalten är av stor betydelse för
vattentätheten och bör ej understiga 300
kg per m3.

Betongens vattentäthet tillväxer även
med tiden högst avsevärt.

Fig. 413. Form för gjutning av provkrop=
par till vattentäthetsprov.

De viktigaste synpunkterna vid fram*
ställning av vattentät betong äro alltså en*
ligt ovanstående att cementhalten är till*
räckligt hög, att betongen har god arbet
barhet och att lämpligt sandmaterial an*
vändes samt att noggrann övervakning
av bearbetningen i formen utövas. Sand*
materialets sammansättning bör före gjut*
ningens utförande utrönas genom vatten*
täthetsprov å av det avsedda materialet
tillverkade provkroppar.

För vattentäthetsprov finnas flera olika
metoder.

För provning enligt den av Statens
Provningsanstalt använda metoden till*
verkas provkroppar enligt fig. 4/3.

I en träform med åttkantig sektion och
försedd med en kärna av plåt eller trä för
hålursparing påfylles betong i 5 lag, som
vartdera packas med 40 stötar av en rund*
järnsstång, 50 cm lång och med 20 mm
diameter. Kärnan borttages sedan be*
tongen hårdnat tillräckligt, och betongens
inneryta uppruggas med stålborste.

1134

INGEN ]ÖRSH ANDBOKEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:05:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/5/0590.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free