Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Betonggjutningens utförande
Vid vibrobetong påfylles betongen
lämpligen i 3 lag, varje lag vibreras med
en 5,5 cm vibrostav, som neddoppas ge?
nom det sist påfyllda laget, på två dia?
metralt motsatta punkter med 30 sek. vib?
reringstid varje gång, varefter vibrostaven
långsamt uppdrages under vibrering.
Med andra vibreringsanordningar kan i
stället formen vibreras. Vibreringstiden får
bedömas från fall till fall och avpassas
så att övervibrering och separation av ma?
terialet undvikes.
För varje prov anses i allmänhet två
provkroppar vara tillfyllest. Provkrop?
parna märkas och förvaras i sina formar
på arbetsplatsen under 5 à 6 dygn i fuk?
tighetsmättad sand eller sågspån vid en
temperatur av +16 à +20° C samt in?
sändes därefter, fortfarande i formarna,
till provningsanstalt för provning. Vid
kall väderlek skall transporten ske i varm?
vagn.
Vid provningen igenproppas det cylind?
riska hålet vid bägge ändar med cement?
bruk, varvid samtidigt ett tilloppsrör för
tryckvatten insättes.
Tätheten provas genom att provkrop?
pen utsättes för vattentryck inifrån. Un?
der de 2 första dygnen hålles vattentryc?
ket vid 15 m. Om provkroppen då
visar sig tät, utsättes den för 40 m vatten?
tryck under följande 2 dygn. Observa?
tion av fuktfläckar eller eventuell läck?
ning göres under andra dygnet i varje
period.
Vattentäthetsproven utföras vid en ål?
der hos provkropparna av 7 à 14 dygn.
Om de då visa sig täta, utföres ej ytter
ligare provning, men i motsatt fall utföras
ytterligare prov efter 28 dygn, eventuellt
även efter 90 dygn.
Betongens täthet bedömes efter betong?
ytans utseende och läckvattenmängden.
Vid en annan metod för vattentäthets?
prov utföras provkroppar av liknande
slag, där hålrummet ersatts med en in?
gjuten kärna av högporöst, väl vattenlag?
rat tegel, som står i förbindelse med ett
i betongen ingjutet rör för tryckvatten.
Metoder för provning finnas även, där
man i stället för att iakttaga fuktfläckar
och läckage uppmäter den vattenmängd,
som vid ett visst tryck passerar genom en
massiv provkropp.
Vibrerad betong
Vid vibrering av betong utsättes be?
tongmassan på mekanisk väg för snabba
svängningar, minst 3 000 slag per min.
Härigenom blir en eljest styv och svår?
arbetad betong lättrörlig och flytande, så
att massan utfyller formen och tränger in
mellan armeringsjärnen.
Processen innebär en minskning av den
inre friktionen i betongen och upphävan?
de av vilofriktion en, så att betongen kan
sjunka ihop, varvid luft och överskotts?
vatten avgår. När vibreringen upphör stel?
nar betongmassan genast.
För vibrering användes en betong med
lågt vattencementtal av styv eller nästan
jordfuktig konsistens. När vibreringen
igångsättes, börjar betongen intill vibra?
torn mycket snabbt att bli flytande, vilken
verkan efter hand fortplanterar sig åt alla
håll inom vibratorns räckvidd.
Om vibratorn är införd djupt ned i be?
tongen, visar sig verkan av vibreringen sist
på ytan. Den från början porösa jord?
fuktiga betongen blir plastisk, kompakt
och blank.
Vibreringstiden är beroende av betong?
blandningens sammansättning och hur
starka vibratorer som användas. För varje
fall finnes en viss vibreringstid som ej får
underskridas, om betongen skall bli rätt
bearbetad. Längre tids vibrering ökar ej
nämnvärt betongens kvalitet och medför
lätt övervibrering, varvid de finare par?
tiklarna drivas upp till ytan och bilda ce?
mentslam.
BYGGNADSTEKNIK
1135
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
