Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BETONGGJUTNING
röret stigit till ca 1 meter över rörets
undre mynning. Rörmynningen hålles
därvid mycket nära bottnen.
Vid fortsatt påfyllning i röret lyftes
detta med spelet, tills betongmassan börjar
rutscha ut, då spelet lägges loss så att
röret hastigt sänkes. Härunder har en
viss mängd betong utpressats i gjutningen,
men betong finnes fortfarande kvar i rö*
ret och intet vatten har trängt in. Därefter
fortgår gjutningen kontinuerligt med be*
tongpåfyllning, lyftning och sänkning av
röret, varvid betongmassan under vattnet
dels stiger, dels pressas ut mot sidorna.
Det är av vikt att röret aldrig lyftes så
högt att all betongen hinner rusa ut och
röret fylles med vatten.
Betongens stighastighet i formen bör
vara ca 0,so m/tim.
Avståndet mellan gjutningsrören, om
flera rör fordras för gjutning över en viss
yta, bör ej vara större än 4 à 5 m liksom
avståndet till formen ej bör överstiga
2-21/2 m.
Vid gjutning med flera rör måste gjut*
ningen utföras så att betongen stiger lika
vid samtliga rör.
Vid gjutning med endast ett rör börjas
gjutningen vid ena formsidan tills full gjut*
höjd uppnåtts, varefter röret långsamt
föres utåt. Röret får ej föras fram och
tillbaka.
Gjutningen bör utföras kontinuerligt till
full höjd.
Sedan undervattensgjutningen är färdig
och torrlagd, rengöres ytan noggrant före
fortsatt gjutning i torrhet.
Vid gjutning med rör på beskrivet sätt
blir ytan ej jämn utan visar upphöjningar
på platserna för gjutrören. Genom att un*
der gjutningen försiktigt vibrera invid rö*
ren kan man erhålla en jämnare yta.
För att vattnet inom formen ej skall
stiga över utanförvarande vattenyta bor*
ras hål i formen strax under vattenytan.
Betongen bör vara av trögflytande kon*
sistens samt med en cementhalt ej under
300 kg/m3. För att ej få för stor siam*
bildning på ytan bör sanden ej innehålla
filler eller annat slambildande material.
Singel bör användas hellre än makadam
för att göra betongen lättrörlig.
Trycket mot formen blir på grund av
den större stighastigheten ofta stort, var*
för formarna måste utföras kraftigare än
vid vanlig gjutning.
Förspänd betong
En olägenhet hos den armerade beton*
gen är betongens låga draghållfasthet och
därav följande risk för sprickbildning. Ge*
nom att före belastningens påförande giva
betongen tryckspänningar i de delar som
eljest skulle fått dragspänningar elimi*
neras risken för sprickbildning i betong*
konstruktionens dragna zon.
Ett sätt att åstadkomma dylik »förspän*
ning» är att belasta armeringen före kring*
gjutningen med betong. Sedan betongen
hårdnat avlastas armeringsjärnen varvid
dessa elastiskt draga ihop sig och genom
vidhäftning eller särskilda förankringsan*
ordningar tvingas betongen med i sam*
mandragningen.
Som armering i på detta sätt förspänd
betong användes högvärdigt stål av myc*
ket klena dimensioner, normalt med högst
2 mm diameter, med hög hållfasthet (upp*
till 30 000 kgf/cm2).
Dylik förspänd betong, s. k. »strängbe*
tong», användes till balkar, plattor, rör,
pålar osv. samt tillverkas på grund av
den stränga kontroll som erfordras i regel
fabriksmässigt.
Vid användning av förspänd betong er*
hålles en avsevärd materialbesparing,
framför allt av stål jämfört med vanlig ar*
merad betong, på grund av att stål med
upp till 10 ggr större utnyttjningsbar håll*
fasthet än vanligt armeringsstål användes.
1138
INGEN ]ÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
