Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARMERAD BETONG
Allmänt
På grund av betongens ringa draghålls
fasthet kan man icke räkna med att den
upptar dragspänningar. Därför ingjutas
armeringsstänger i betongkonstruktioner
utsatta för böjning eller dragning eller vid
tryckta konstruktioner, där knäckningsrisk
föreligger. En förstärkning med stänger
kan även företagas i de tryckta zonerna,
då betongen icke ensam kan uppta rås
dande tryckpåkänningar. Genom vidhäfta
ningsspänningar mellan stål och betong
överföres drags och tryckspänningarna till
armeringsstängerna.
Här har använts benämningen
arme-ririgsstång i stället för den gängse »ars
meringsjärn» i enlighet med pågående förs
sök att anslutna byggnadsnomenklaturen
till den allmänt tekniskt vedertagna. (Bes
nämningen »järn» förekommer endast i
fråga om kemiskt rent järn och den oförs
ädlade råvaran tackjärn samt för gjutjärn.)
Armeringsstång är ett stångstål. Dock har
i förekommande formler index / bibehåls
lits för att ej förväxling skall kunna ske
med inom hållfasthetsläran brukligt index
för sträckning, t. ex. agy som avser sträcks
gräns.
Vid beräkning av armerade betongtvärs
snitt förutsättes rätlinjig spänningsfördels
ning, dvs. deformationerna i ett godtycks
ligt armerat betongtvärsnitt äro direkt pros
portionella mot avståndet från neutrala
lagret. För den dragna zonen räknar man
med att deformationerna icke medföra
några dragspänningar i betongen utan
dessa upptas av de inlagda armeringsstäns
gerna.
Beteckningar:
Ej = stålets elasticitetsmodul
Eb = betongens elasticitetsmodul
n = Ej/Eb
Stålpåkänningen i en armeringsstång blir
således till sitt numeriska värde n gånger
större än betongpåkänningen i de element
av tvärsnittet, som ha samma avstånd från
neutrala lagret som armeringsstången.
Vid beräkning av inre spänningar räknar
man med n= 15.
Vid deformationsberäkningar och arbetss
ekvationer brukar man räkna med n = 10.
Kap. i. Rektangulär sektion,
utsatt för enbart böjning
Enkelarmerad rektangulär sektion
Huvudekvationer
Under förutsättning av rätlinjig späns
ningsfördelning erhålles i fig. 1/1 angiven
spänningsfördelning.
H= betongtvärsnittets höjd
h = avståndet från tryckta kanten till ars
meringsstångens tyngdpunkt
x = avståndet från tryckta kanten till
neutrala lagret (gränslinjen mellan
trycks och dragzon)
b = tvärsnittets bredd
T= resultanten av i den tryckta zonen
verkande tryckspänningar
D = resultanten av dragspänningarna i ars
meringsstängerna
tfö = tryckpåkänningen i tvärsnittets övre
kant
tf;. = dragpåkänningen i armeringss
stängerna
Fig. 1/1. Spänningsfördelning i enkel av*
merat rektangulärt betongtvärsnitt.
1146
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>