Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nomenklatur. Teori.
Inslag. Den tunnelmynning, där tunnel*
drivningen påbörjas.
Kil. Det parti som vid ortdrivning först
utspränges för att »öppna» berget och
därigenom erhålla fritt utslag för den öv*
riga delen av bergmassan.
Moträkning. Tidigare reversal. Förbruk*
ningsmaterial, som betalas av arbetaren
eller ackordslaget enligt vissa vid ackords*
uppgörelse bestämda à*priser för t. ex.
sprängämne, borrskärpning, borrlättning
(borrstålsf örbr ukning).
Ort. Hiar använts i gruvorna och väg* och
vattenbyggnadsfacket för att beteckna ho*
risontal gång, som förenar arbetsrummen
med schaktet, utan att det funnits en klar
gräns mellan detta ord och ordet tunnel.
Vanligtvis betecknas mindre areor (2—10
m2) som orter och större som tunnlar.
Ortgavel (tunnelgavel). Innersta änden av
en ort (tunnel) eller arbetsställe i ort (tun*
nel), från vilken sprängningen framdrives.
Pall, pallängd, pallbredd, pallhöjd, palU
krön. Se fig. 15.
Ryckare. Dola, som uppkommit genom att
sprängkapseln bortryckts ur ett hål av när*
belägna skott.
Salva. Egentligen serie av sprängskott.
Överfört: den bergmassa, som utspränges
av ett flertal skott, som sprängas samtidigt
eller i omedelbar följd.
Skut. Vid sprängning erhållna stenar, som
äro för stora för att utan vidare sönder*
delning kunna borttransporteras.
Sprängbarhet. Specifikt värde på bergets
motstånd mot utsprängning, som uttryckes
genom sambandet mellan borrhålsdjup,
sprängämnesmängd och försättning.
Sprängkapsel. Tidigare tändhatt. Använ*
des för initiering av sprängämne.
Sprängmedel. Sprängämne+tändmedel.
Stigort. Betecknar i gruvorna lutande ort,
som spränges nedifrån och uppåt utan tim*
ring till skillnad från:
Stigschakt, som spränges nedifrån och rakt
uppåt med timrad stiggång.
Strossning. Sprängning av borrhål, som
har »fritt utslag», dvs. vinkeln mellan
borrhålets riktning och bergets fria yta är
relativt liten.
Styckefall. Benämning på storleken av den
vid utsprängningen erhållna sprängstenen.
Sänkschakt. Vertikalt schakt, som spränges
uppifrån.
Överberg. Berg, som utfaller utöver den
teoretiska sektionen.
Teoretisk behandling av
’ sprängningsproblem
Man kan icke vid utförandet av spräng*
ningsarbeten, genom insättande i formler
e. d., taga hänsyn till var och en av de i
inledningen nämnda faktorerna, vilka in*
verka på resultatet av sprängningsarbetet.
Härför skulle erfordras sannolikt mycket
komplicerade ekvationer. Tillämpningen av
dessa skulle fordra en ingående känne*
dom om bergets tryckhållfasthet, struktur,
inspänning etc. samt dessutom vara be*
svärlig och tidsödande, åtminstone för
mindre sprängningsarbeten.
Genom systematiska sprängningsförsök,
huvudsakligen utförda under åren 1942—
1944, har man därför sökt få fram en enk*
lare metodik för bedömning och planering
av sprängningsarbeten. Härvid har man
försökt sammanslå flera inverkande fak*
torer till ett fåtal för att på så sätt minska
svårigheten med bedömningen av bergets
egenskaper och begränsa omfattningen av
de prov, som erfordras för bestämmandet
av dessa egenskaper.
De införda — eller rättare definierade
— egenskaperna äro bergets borrbarhet
och bergets sprängbarhet.
Borrbarhet
Med borrsjunkning menas den hastig*
het uttryckt i cm./min, varmed vid ett visst
tillfälle borret arbetar sig in i berget.
Borrsjunkningens storlek beror dels på
bergets egenskaper och dels på yttre om*
ständigheter, såsom lufttryck, borrskärs*
diameter, borrmaskinstyp etc. Den är så*
ledes icke något för berget karakteristiskt
utan varierar allt efter förhållandena.
BYGGNA DSTEKNIK
1181
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
