Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetets utförande
1. sprängkapsel, 2. skyddsmembran, 3.
papphylsa, 4. tändsats, 5. glödtråd, 6. elek*
troder, 7. isolering, 8. ledningstråd, 9. sva*
velfyllning, 10. vattenskyddande isolering.
Fig. 10. Elektrisk sprängkapsel.
Elektriska sprängkapslar
Elektriska sprängkapslar antändas genom
en fin platina* eller wolframtråd som är
fastlödd mellan tilledningstrådarnas ändar
och inbäddad i en lättantändlig massa,
fig. 10. Då den elektriska strömmen släp*
pes på, glöder den fina tråden av och
tänder massan. Följande typer finnas:
Momentspr ängkapslar, som explodera i
samma ögonblick strömmen passerar.
Intervallsprängkapslar, som explodera visst
antal sekunder, efter det att strömmen pas*
serat. Finnas med 0,6 och l,o sekunders
intervall. Fördröjningen åstadkommes ge*
nom en krutsträng, inpassad mellan glöd*
tråden och tändhatten.
Tidtändare med längre fördröjning än in*
tervallsprängkapslarna, vanligen mer än
12 sekunder. Fördröjningen sker här med
en vanlig krutstubin.
Kruttändare liknar vanliga moment*
sprängkapslar men med tändhatten ersatt
med en krutladdning.
Elektriska tändapparater
Som strömkälla användas vanligen dy*
namoelektriska apparater. Dessa kunna
vara nyckeldrivna, fjäderdrivna eller kugg*
stångsdrivna. Den förstnämnda användes
endast vid litet antal skott.
Tändning kan även ske från det elekt*
riska belysningsnätet, under förutsättning
att särskilda anordningar ur skyddssyn*
punkt vidtagas. Endast likström bör an*
vändas.
Sprängningsarbetens utförande
De olika moment, som ingå i ett spräng*
ningsarbete, äro borrning, laddning, tänd*
ning, rensning, lastning och transport. I
följande beskrivning härav lägges vikten
på sådana arbeten, som kunna förekom*
ma inom industrin, medan större spräng*
ningsarbeten behandlas mera summariskt.
För utförligare beskrivning av dessa hän*
visas till bifogad litteraturförteckning.
Borrning
Handborrning
Handborrning förekommer endast vid
mycket små sprängningar samt där till*
gång till tryckluftdrivna eller andra motor*
drivna borrmaskiner ej finnes. Utrust*
ningen består av vanligen 8*kantigt mas*
sivt borrstål med mejselskär samt borrham*
mare eller borrsläggor. Borrningen utfö*
res som enmansborrning eller som två*
eller tremansborrning. I förra fallet vrider
borraren borret med ena handen och slår
med den andra, i senare fallet vrider en
man borret och slår en eller två på det.
Enmansborrning användes vid borrning
av friliggande stenar och när håldjupet
uppgår till 1,5—2,o m. Borrstålsdimension
5/8"—7/8". Borrhammarvikt 2—3 kg. En
man borrar ca 3 borrmeter per 8 timmar.
Två- eller tremansborrning användes,
när borrhålsdjupet överstiger 2,o m samt
när stor borrhålsdiameter erfordras. Borr*
stålsdimension 7/8"—1 1/4". Borrsläggor*
nas vikt ca 6 kg. Vid tvåmansborrning
uppnås ca 4 borrmeter per 8 timmar och
vid tremansborrning ca 9 borrmeter per 8
timmar.
I allmänhet bör handborrning utföras
som enmansborrning, då kapaciteten är
ca 50% större än vid tvåmansborrning,
och då tremansborrning vanligen fordrar
stor skicklighet hos borrarna och därför
är svår att åstadkomma.
Maskinborrning
Vid all borrning med bergborrmaskin
gäller, att borraren bör vara väl förtrogen
med maskinens verkningssätt, samt att han
genom instruktioner och övning lärt sig
att rätt sköta maskinen, borren och öv*
BYGGNADSTEKNIK
1191
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
