Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergrum, orter, tunnlar
Fig. 21. Hålsättning och tändningsföljd
vid sömkil. De med ring märkta hålen lad=
das ej.
Sömkil, fig. 21, med samtliga hål paral*
leila och vinkelräta mot ortgaveln. Utslag
fås mot den laddade hålraden i kilens
mitt. Denna kan även utföras som ett en*
staka hål med grövre diameter eller som
en rad med ett större antal hål, av vilka
vartannat laddas och spränges, varigenom
en långsmal spricka bildas. Kiltypen an*
vändes i små och trånga orter, i stigorter
samt i relativt fast berg. Den är mindre
lämplig i slagrika bergarter. Genom att
hålen sitta så tätt, inträffar nämligen lätt
samtidig tandning av närliggande hål. Ki*
len är lätt att borra, men den fordrar re*
lativt stort antal borrmeter per m3 berg
särskilt vid liten indrift, varför den kan
bli ekonomisk först vid större indrifter.
Sedan lämplig kiltyp valts, placeras
strosshålen ut över gaveln på sådant sätt,
att försättning och hålavstånd överens*
stämma med de värden, som erhållas ur
försättningsformeln. Detta gäller natur*
ligtvis även kilhålen, vilkas inbördes läge
och laddning icke väljas godtyckligt utan
bestämmas med denna formel eller nomo*
grammet i fig. 3.
En fullständig ritning över samtliga Kåls
placering kallas borrplan. Tillvägagångs*
Fig. 22. Borrplan för 30 m2 tunnel.
sättet vid upprättandet av en sådan med
tillämpning av försättningsformeln finnes
detaljerat beskrivet i »Bergsprängnings*
problem» av K. H. Fraenkel. Se littera*
turförteckningen. I fig. 22 visas en på så*
dant sätt uppgjord borrplan.
Sänken och gropar
Vid sänkessprängningar förefinnas sam*
ma problem beträffande bergets lossbryt*
ning som vid ortsprängningar. Även här
tillämpas öppning med en kil och stross*
ning mot denna. Vanligen användes sol*
fjäderskil eller vanlig kil.
Vid dessa sprängningar tillkomma i all*
mänhet andra problem, såsom länshåll*
ning, laddning i våta hål etc., varjämte
upplastningen vanligen får ske med hand*
lastning i korgar, som hissas upp med
krän.
Stigorter
Ett ännu mer speciellt sprängningsarbe*
te är stigortssprängning. Denna utföres,
då man från ett redan utsprängt bergrum,
en tunnel e. d. vill nå upp till ett högre
beläget rum eller upp i dagen, t. ex. för
hisschakt, tilloppstuber vid kraftstationer,
BYGGNADSTEKNIK
41. ML
1201
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
