Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Belastningsantaganden
Nyttig belastning = levande last + trafik*
last + varor, maskiner etc.
För bjälklag göras följande belastningsan*
taganden, såvida ej andra värden i särskil*
da fall kunna påvisas vara riktigare:
kgf/m2
I bostadsrum och kontorslokaler .. 200
I butiker, samlings* och festlokaler,
teatrar, biografer, gymnastiksalar
eller dylikt .................. 400
I trappor till bostadshus .......... 400
Å balkonger .................... 400
Ä altaner ...................... 300
I skollokaler ................... 300
I fabriks* och lagerlokaler minst . . 500
Å vindsbjälklag, där tillfälliga be*
lastningar kunna ifrågakomma 100—150
Å gårdsbjälklag, utan fordonstrafik
minst ........................ 300
Do med fordonstrafik minst .... 500
I arkiv och bibliotek: vikt av arkiva*
lier och böcker per m enkel hyll*
rad .......................... 50
För gårdsbjälklag och liknande skall hän*
syn tas till belastningen av hjultryck från
ev. motorfordon.
Skakningar från maskiner etc. (anord*
ningar med periodiska rörelser) antas ge
ett tillskott i den statiska belastningen,
som beräknas allt efter förhållandena,
minst 25 °/o. Bromskraften i horisontalled
vid t. ex. traverser och kranar antas till
1/7 av belastningen på bromsade hjul.
Inverkan i sidled av snett riktade träns*
portkrafter i linor eller kättingar antas
till 1/10 av transportkraften. För bostads*,
kontors* och liknande byggnader kan man
reducera den nyttiga belastningen till 50
kgf/m2 per bjälklag, dock minst 200 kgf/m2
för alla bjälklag, då man dimensionerar
sådana byggnadsdelar, som uppbära be*
lastningen från ett flertal våningar såsom
pelare och grunder. Skyddsräcken på bal*
konger etc., beräknas med en horisontal
belastning vinkelrätt mot räckets längdrikt*
ning av minst 50 kgf/m2 vid räckets över*
kant. Vid löst utfyllt material tas även
hänsyn till uppkommande sidotryck.
Jordtryckets storlek skall vanligen bestäm*
mas för varje särskilt fall med hänsyn till
jordartens egenskaper, markytans kontur
och belastningen på denna. Saknas upp*
gifter för säker bedömning av jordarten,
kan man vid fristående stödjemur och lik*
nande konstruktioner, för vilka sidorörel*
ser kunna tillåtas, approximativt bestämma
jordtrycket enligt följande.
Sidotrycket mot vertikal vägg av jord*
massa med vertikal överyta antas ha hori*
sontell riktning. Intensiteten antas för sand
och grus vara 30%>, för sprängstensfyll*
ning 20% av den vertikala tryckintensite*
ten av fyllnadens egen vikt och ev. till*
fälliga belastning.
Kan marken bli utsatt för skakningar
från trafik e.d., skall jordtrycket ökas med
25 °/o.
Snöbelastning (p) per m2, horisontal yta
antas till följande värden vid takytor med
mindre lutning än 30° mot horisontal*
planet.
För området söder om en kgf/m2
linje genom Strömstad och
Uppsala ................ p=100
För kusttrakterna i Bohuslän,
Halland, Skåne o. Blekinge p = 75
För områdena invid norr*
ländska kusten .......... p=150
För återstående delar av lan*
det utom fjälltrakter......p= 150—200
För fjälltrakterna ........ p = 200—300
Tak med större lutning än 60° anses ej
påverkade av snötryck; vid lutningar mel*
lan 60° och 30° interpoleras. Om vinkeln
mot horisontalplanet betecknas med a, blir
snötrycket ^ " p kgf per m2 horisontal
yta. Hänsyn måste tas till merbelastning,
som kan uppkomma genom snöfickor.
BYGGNADSTEKNIK
1225
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
