Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Isolering
motståd i luftskikt reduceras om hålets
längd (a) är mindre än 3 gånger dess
bredd (b).
Reduktionen sker genom att värmemot
ståndet (m?) multipliceras med en koeffi
cient Z som erhålles ur nedanstående upp
ställning
a
T
3 2 1
Z 1,0 0,95 0,90
Om i en hålrad ingå olika håltyper (se
mittraden i fig. 4/3), uträknas luftskiktets
genomsnittliga bredd och värmemotstånd.
b) Massivdelens värmeledningstal (Ä)
sättes lika med stenmaterialets och mur*
brukets genomsnittliga värmeledningstal.
Värden på värmemotståndet i helt inne*
slutna luftskikt av olika tjocklek:
Luftskiktets tjocklek
i mm
Värmemotstånd
"7
1 o,04
2 0,07
5 0,12
10 0,15
20 0,18
50—100 0,19
De angivna värdena gälla ej för luft*
skikt, som begränsas av material med lågt
strålningstal, t. ex. aluminiumfolier, alu*
miniumbrons m. m.
Värden på övergångsmotstånden o. mu:
mj + m[t = 0,20 för golv, väggar och tak mct
det fria
mi + mu = 0,26 för golv, väggar och tak mot
kalla utrymmen i övrigt.
Värmeledningstal
Värmeledningstalen för olika byggnads*
material finnas angivna i Byggnadsstyrel*
sens anvisningar och äro intagna i Mate=
rialläran, kap. 26, tab. 26:3. Jfr även del
1, Fysikaliskt*tekniska tabeller, tab. 29.
Värmeledningstalet för byggnadsmate*
rial, vilka ej finnas upptagna i Byggnads*
styrelsens anvisningar, likaså värmegenom*
gångstal som icke kan beräknas enligt
ovan angivna formler skola för att få läg*
gas till grund för beräkningarna vara god*
kända av Byggnadsstyrelsen.
Det bör observeras att de Svärden för
byggnadsmaterialen, som finnas upptagna
i tabellen äro högre än dem, som ibland
erhållas ur kataloger och reklambroschy*
rer. Detta beror på att i tabellen angivits
byggnadsmaterialens A^värde vid normal
fuktighet hos materialet vid användningen,
medan respektive tillverkare då uppgivit
A*värde för helt torrt material. Värmeiso*
leringsförmågan hos ett material sjunker
nämligen avsevärt då detta blir fuktigt.
Vid de av Byggnadsstyrelsen utarbetade
Asvärdena har hänsyn också tagits på nor*
malt förekommande otätheter etc.
Beträffande isoleringsmattor bör obser*
veras, att då dessa inläggas i bjälklag
emellan två betongplattor sammanpressas
de betydligt, ofta till ungefär halv tjock*
lek, utan att A*värdet nämnvärt ändras
och härtill måste hänsyn tagas vid beräk*
ningarna.
Ex. på beräkning av värmegenomgångstalet
1. 1 l/2*stens yttervägg av 25 cm l,6*tegel
(dvs. 38 cm) murad i kalkbruk och på båda
sidor putsade med kalkputs av 1,5 cm.
Värmemotståndet m beräknas enligt
ci, ,
m = ml+mu+ .—hf- • •.
X1 2
Värmeledningstalet A för murverket = 0,51
för putsen = 0,70
motståndet m av ytterputs Al — ®’01-’ q 021
0,70
mutståndet m av murverket ■. 0,745
0,51
o 1 . df, 0,oi5 -
motståndet m av mnerputs —=-—.. 0,021
/a 0,70
ytmotstånd mi + mu .............. 0,200
Summa m 0,987
k = — = —-—=l,oi, efter avrundning k= l,o
m 0,987
BYGGNA DSTEKNIK
1243
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
