Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Isolering
enligt tab. 4: 4 den mest ekonomiska tjock*
leken hos träullsplattan i zon I och II 7
cm, i zon III 5 och i zon IV 3,5 cm.
Beträffande begränsningen av det hög*
porösa teglets användning gäller i detta
fall detsamma, som framhållits för putsa*
de tegelväggar.
Putsade lättbetongväggar (gasbetong,
ytong och siporex eller liknande).
Här har förutsatts att lättbetongen ut*
göres av s. k. byggnadsblock med en vo*
lymvikt av omkring 0,7 (/ = 0,i4), jfr tab.
4:5. Enligt Byggnadsstyrelsens anvisningar
räknas A = 0,22 för murverk av lättbetong
med normal fuktighet.
Träväggar.
Under förutsättning att man för vär*
meisoleringen använder de för träväggar
vanliga isoleringsmaterialen, porösa träfi*
berskivor eller liknande, porösa byggnads*
mattor etc. kan det mest ekonomiska vär*
megenomgångstalet k angivas i stort sett
oberoende av vilken konstruktionstyp, som
väljes för väggen.
Tab. 4: 5. Mest ekonomiska tjocklek hos
väggar av lättbetong.
Zon enligt fig. 4/1 Mest ekonomiska tjocklek hos lättbetongen, cm
I 30
II 27,5
III 25
IV 22,5
Tab. 4: 6. Mest ekonomiska värmegenom= gångstal k för träväggar.
Zon enligt fig. 4/1 Mest ekonomiska värde på k ca
I 0,40
II 0,45
III 0,45
IV 0,50
Tab. 4:6 avser väggar med plankstom*
me. Vid användning av väggar i stolp*
verkskonstruktion kan man med god eko*
nomi göra värmeisoleringen ännu bättre
än vad ovan anges.
Även här gäller att de i tabellen an*
givna värdena endast böra uppfattas som
en ungefärlig norm för vilken grad av
värmeisolering, som är ekonomiskt fördel*
aktig. Det bör dock observeras att det i
fråga om träväggar med hänsyn till eko*
nomin i allmänhet är att föredraga att
göra isoleringen bättre än vad tabellen an*
ger hellre än att minska denna under vad
där anges som lämpligt.
Bjälklag.
Även i fråga om källar* och vindsbjälk*
lag är det ofta god ekonomi att göra vär*
meisoleringen betydligt bättre än vad som
fordras enligt tabell 4:1.
I sådana fall där kutterspån kan an*
vändas som bjälklagsfyllning är det god
ekonomi att ta till fyllningen så tjock, att
värmegenomgångstalet k blir 0,30.
Där organisk eller brännbar fyllning ej
kan komma i fråga bör i första hand gra*
nulerad slagg eller liknande eftersträvas.
Då denna emellertid har sämre isolerings*
förmåga än kutterspån kan man i detta
fall ej inom rimlig bjälklagstjocklek få
lägre k*värde på bjälklaget än 0,4o—0,so.
Isoleringsmattor äro visserligen i förhål*
lande till sin värmeisoleringsförmåga dy*
rare än kutterspån och granulerad slagg
men äro dock ekonomiskt fördelaktiga att
använda, där man icke på annat sätt kan
få god värmeisolering vid rimlig bjälklags*
tjocklek. Man bör i detta sammanhang
också observera, att isolering med mattor
o. dyl. ger betydligt mindre egen vikt
åt bjälklaget, vilket minskar kostnaden
för den bärande konstruktionen. Ett 20
cm tjockt lager av granulerad slagg med
en volymvikt av 0,4 kg/dm3 väger ca 80
kg/m2 och ett ca 30 cm tjockt lager koks*
BYGGNA DSTEKNIK
1247
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
