Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Väggar
Av särskild betydelse för fasadteglet är
att det är beständigt mot klimatiska på*
verkningar, såsom frost, samt att färgen är
tilltalande. Fasadteglet kan därför endast
tillverkas av leror, som ger teglet en vac*
ker färg och särskild omsorg måste ägnas
åt bränningen av teglet.
För byggnader där man ej har alltför
stora krav på fasadteglets utseende an*
vänder man sig ibland av på vanligt sätt
tillverkat murtegel. Man sorterar därvid
ut särskilt hårdbränt tegel. Teglet bör
emellertid vara frostbeständigt.
Beträffande undersökning av motstånds*
förmågan mot frost hänvisas till Kon*
struktionsbestämmelser s. 1230.
Murklinker
Vid bränning av råtegel till temperatu*
rer som ligger nära smältpunkten inträf*
far sintring, varigenom porositeten min*
skas och en mycket hård produkt erhålles
som benämnes murklinker. Murklinker
tillverkas i vanligt tegelformat och använ*
des till murning av hårt belastade pelare,
valv o. d.
Beträffande tillåtna påkänningar å mu*
råde pelare, väggar o. d. i murklinker hän*
visas till tab. 3:7—3:12, s. 1233—1235.
Tungt murtegel
Detta tegel tillverkas av sandmagrade
leror och har en volym vikt av ca 1,8 kg/dm3
och är indelat i två hållfasthetsklasser på
300 och 250 kgf/cm2. Denna tegeltyp är
den äldsta och användes huvudsakligast
till invändiga bärande väggar såsom hjärt*
murar, trappväggar, skorstensstockar och
brandmurar. Till utvändiga väggar bör
detta tegel icke användas utan bör någon
av lättmurtegelsorterna komma till an*
vändning med hänsyn till deras större
värmeisoleringsförmåga. Det bör i detta
sammanhang framhållas, att tungt murte*
gel ej heller ur bärighetssynpunkt behöver
tillgripas då samma murpåkänningar till*
låtas för lättmurtegel 1,e/225 (se tab. 3:8)
som tungt murtegel/300. För lättmurtegel
1,&/200 och 1,4/140 tillåtes högre murpå*
känningar än för tungt murtegel/250. An*
ledningen till att man tillåter högre mur*
verkspåkänningar på lättmurteglet brukar
populärt förklaras med lättmurteglets stör*
re seghet.
Väggar av tungt murtegl har på grund
av sin större vikt bättre isoleringsförmåga
mot luftljud för samma väggtjocklek av
lättmurtegel.
Lättmurtegel
Lättmurtegel tillverkar i följ. kvaliteter:
1,6/225, 1,6/200, 1,4/140 och 1,4/115.
Valet av lättmurtegel sker med hänsyn
till önskad värmeisolation och erforder*
lig bärighet hos murverket. Dessa porösa
tegelsorter ha tillkommit för att öka vär*
meisolering av teglet och därigenom kun*
na göra ytterväggskonstruktionerna tun*
nare utan minskning av värmeisolerings*
förmågan. Detta är även möjligt ur bä*
righetssynpunkt, då murverk av lättmur*
tegel kunna upptaga samma belastning som
murverk av tungt murtegel.
Det porösa teglet framställes genom att
leran blandas med sågspån i bestämda
mängder som vid teglets bränning försvin*
ner och efterlämnar små porer. Teglet får
härigenom en högre eller lägre porositet
alltefter sågspånsmängden. Lättmurtegel
1,6 användes såväl till ytterväggar som
innerväggar, medan lättmurtegel 1,4 van*
ligen användes enbart till ytterväggar.
Högpor öst murtegel
Detta murtegel tillverkas i kvaliteterna
1,2/60 samt 1,2/45. Det högporösa teg*
lets värmeisoleringsförmåga är bättre än
lättmurteglets. Motståndsförmågan mot ex*
empelvis västkustens slagregn är dock inte
helt tillfyllest. Vid mindre utsatta lägen
är det emellertid lämpligt för låghusbe*
byggelse.
Det högporösa teglet är ett lämpligt ma*
terial som bakmurning på fasadtegel. I
BYGG NA DSTEKNIK
1271
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
