Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Väggar
skelettbyggnader är det på grund av sin
ringa vikt lämpligt med hänsyn till be*
lastningen på de bärande konstruktioner*
na. Högporöst tegel är såväl såg* som
spikbart.
Mårighåltegel
Detta tegel tillverkas nästan uteslutande
i formatet 25x12x6,5 cm. Hålantalet va*
rierar vid olika tillverkningar men 78*
hålstypen är den ojämförligt vanligaste.
Detta tegel tillverkas med tegelmateria*
lets volymvikt 1,6, vilket med 78*kvadra*
tiska hål med sidan 1 cm ger tegelste*
nen en volymvikt av 1,2.
Månghålteglet tillverkas vanligen i kva*
liteter där hållfastheten brukar vara 200—
225 kgf/cm2.
Månghålteglet i murverk har visat sig
ha en bättre murverkshållfasthet än de
massiva tégelsorterna men f. n. saknas
normer för de tillåtna påkänningarna.
Emellertid torde man med stor säkerhet
kunna tillåta samma murverkshållfasthe*
ter på månghålteglet som för de massiva
tegelsorterna, med motsvarande tryckhåll*
fasthet på tegelstenen.
Månghålsteglets värmeisoleringseförmåga
har beräknats enligt metoden på s. 1242
och fc*värdena för väggarna av månghål*
tegel framgår av tab. 5:1.
På senare tid har man även börjat till*
verka fasadtegel av månghålstyp. De van*
ligast förekommande stentyperna är 78*
hål och 36*håltegel.
Värmeisoleringsförmågan hos murverk av
tegel
Enligt Byggnadsstyrelsens anvisningar
finnas för ytterväggar vissa bestämda
krav på värmegenomgångstal uppställda,
som finnas angivna i tab. 5:2. Dessa vär*
den gälla huvudsakligen bostads* och ar*
betslokaler där normal rumstemperatur er*
fordras. För byggnader med andra för*
hållanden bör i varje särskilt fall lämpligt
värmegenomgångstal väljas. Speciell upp*
märksamhet bör även ägnas byggnader
med särskilt utsatta lägen. I tab. 5: 1 och
5:2 angives värmegenomgångstalet k för
ytterväggar av tegel.
Tryckpåkänningar för murverk
Tillåtna tryckpåkänningar för murverk
av tegel finnas angivna i kap. 3, s. 1236.
För att dessa påkänningar skola få tilläm*
pas fordras att byggnaderna ha givits en
konstruktiv utformning så att goda för*
band finnas och att murarna äro fast för*
bundna med varandra genom bjälklag och
förankringar. Vidare skall en tillfredsställ
lande avstyvning finnas inom byggnaden
genom tvärgående murar, trapphus o. d.
Förankringar i murverk utföras vanli*
gen av plannjärn med ankarslutar. För*
ankringarnas kraftöverföring till mu*
rarna sker huvudsakligen genom sådana
ankarslutar. Ett lämpligt utförande av mur*
verksförankring torde vara att använda
armeringsjärn 0 8—10 mm inlagda i d*fog
som utfylles med ett cementrikt bruk. Här*
igenom sker kraftöverföringen till an*
karjärnen genom vidhäftningen mellan
bruk och järn.
Under balkupplag vid lokalt tryck tillå*
tes som regel 2 ggr så stort tryck som
vid murverket i övrigt.
Ljudisoleringsförmåga hos tegelväggar
För enkla väggar ökar isoleringsförmå*
gån mot luftljud med väggens vikt per m2
varför tegelväggar med sin relativt goda
vikt har god ljudisolering.
Vid dubbla väggar inverkar de olika
väggarnas vikt per m2, avståndet mellan
väggarna och ev. isoleringsmattor i mel*
lanrummet. Byggnadsstyrelsens fordringar
på ljudisolering återfinnas s. 1249 där även
provningsresultaten för vissa väggkon*
struktioner finnas.
BYGG NA DSTEKNIK
1273
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
