Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖVERBYGGNADENS KONSTRUKTIVA UTFORMNING
Brandsäkerhet hos tegelmurverk
För brandteknisk klassindelning och de*
finitioner se avsn. Brandskydd.
Murtegelsorter med volymvikt ned till
1,6 användes som brandmurar och ned till
1,4 till skorstensstockar.
I meddelande nr 66 från Statens Prov*
ningsanstalt finnes en förteckning över
undersökningsresultatet vid brandford*
ringar av tegelkonstruktioner.
I fråga om brandsäkerhet räknas teglet
till de beständigaste av alla byggnadsma*
terial.
Sättningar i murverk
I ett nyuppfört murverk uppkommer
alltid sättningar på grund av att murväg*
gen sammanpressas till följd av den be*
lastning bruket får, innan det börjat hård*
na. Den krympning man erhåller hos bru*
ket vid dess uttorkning torde även bidra*
ga, ehuru i obetydlig grad. Då en bygg*
nad uppföres med alla bjälklag vilande
på murverk bör man icke taga någon hän*
syn till murverkets sättning.
Vid konstruktioner där murverk som
ock väggar av betong eller pelarkonstruk*
tioner samtidigt äro bjälklagsbärande
måste en viss överhöjning av murverket
utföras, så att bjälklagen komma att ligga
horisontellt i den färdiga byggnaden.
Överhöjningens storlek är beroende på
skifthöjd, fogtjocklek, bruksort, beläst*
ningar m. m., varför man icke exakt kan
angiva den. Erfarenhetsmässigt brukar
man vid vanliga fall använda en överhöj*
ning av 1—1 1/2 cm.
Materialåtgång av tegel och bruk framgår
av tab. 5: 3
Tabellvärdena äro baserade på följande
fogtjocklekar: För 7,5X30 och 7,5X25*
tegel ha liggfogarna beräknats vara 15
mm och stötfogarna 12 mm samt för
6,5X25 och 6,2X23*tegel 12 resp. 10 mm.
För fasadteglet har räknats med en
spillprocent av 3 °/o.
Tegelväggens vikt per m2 mur framgår
av tab. 5: 4.
Vid beräkningar har bruket antagits
vara ett kalkbruk med en volymvikt av
1,7 kg/dm3.
Volymvikten har beräknats med hänsyn
till en fuktighetshalt av 2 volymsprocent
för tegel och 3 volymsprocent för bruket.
Lättbetongväggar
Lättbetongen användes till såväl ut* som
invändiga bärande väggar i byggnader upp
till 3 à 4 våningars höjd samt såsom fyll*
nadsväggar i skelettbyggnader samt på*
byggnader m. m.
En lättbetongmur skall avskiljas från
grundmuren med grundisoleringspapp. Vid
murningen som sker i förband, användes
allt efter olika lättbetongmaterielfabrikan*
ters rekommendationer kalkcementbruk
nr 2 (1 del cementbruk och 2 delar kalk*
bruk) eller skifferkalkbruk, eller vanligt
gott kalkbruk.
Vid torr väderlek skola lättbetongbloc*
ken vattenstänkas före inmurningen för att
de icke från murbruket skola upptaga
vatten vilket erfordras för brukets bind*
ning. Fogarna böra göras så tunna som
möjligt, ca 10 à 12 mm och skola vara helt
fyllda med bruk. Särskild uppmärksamhet
bör härvid ägnas åt stötfogarnas fyllning,
som på grund av blockens höjd ibland kan
vara besvärlig.
För avväxling över fönsteröppningar
och dörrar tillverka lättbetongfabrikanter*
na balkar av samma material med inlagd
armering. Att dessa balkar utföras av sam*
ma material är fördelaktigt dels ur vär*
megenomgångssynpunkt och dels därför
att man erhåller samma yta som underlag
för putsen. Balkarnas upplag på muren
bör ej vara mindre än 25 cm.
Själva murningsarbetet kan underlättas
och onödigt stora fogar undvikas genom
1278
INGEN IÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
