Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖVERBYGGNADENS KONSTRUKTIVA UTFORMNING
res i små cirklar, varigenom ev. sätt*
sprickor hoparbetas utan anrikning av
bindemedel i ytan.
Skrapade ädelputser erhålla sina goda
egenskaper dels genom omsorgsfull och
riklig proportionering av bruket, dels ge*
nom god bearbetning efter putspåslaget
och dels genom att den feta ythuden ef*
teråt borskrapas, varigenom luften får till*
träde till brukets inre och fukten inuti
byggnaden obehindrat kan utgå.
Vid arbetenas utförande uppbygges
putsen allt efter olika förhållanden enligt
följande:
1) Förgrundning har till uppgift att ut*
göra ett klister mellan undergrunden och
själva putsen. Förgrundningen utföres
med cementbruk, som skall vara så tunn*
flytande, att det kan slås på murytan
med slev i ett tunt lager, men får ej ut*
göra någon hel täckning av murytan. På*
slaget skall lämnas orört och får ej be*
handlas med några verktyg. Nästa påslag
får ej göras tidigare än att förgrundningen
hårdnat så att den ej skadas vid nästa på*
slag men får då ej ha hunnit torka.
2) Grundnirig har till ändamål att åstad*
komma en god vidhäftning vid murverket
och ge putsen erforderlig tjocklek. Grund*
ningen utföres normalt med kalkcement*
bruk eller rent kalkbruk. Bruket skall ha
en relativt tunn konsistens och skall efter
påslaget stå orört. Först sedan bruket stel*
nat så mycket att vidhäftningen vid mur*
verket ej skadas, kan utstående ojämn*
heter dragas av med rätkäpp e. d.
3) Utstocknirig har till ändamål att utjäm*
na förekommande ojämnheter i murverket,
så att ytpåslaget blir mera jämntjockt samt
att ge en plan yta för invändig slätputs.
Till utstockning användes kalkbruk eller
kalkcementbruk. Bruket skall vara smidigt
men ej så lättflytande som vid grund*
ningen. Utstockningen förutsätter att un*
derlaget är skrovligt, antingen en i sig
själv grov yta eller en yta, skrovlig på
grund av tidigare utförd förgrundning
eller grundning.
Avdragningen bör utföras så, att man
använder rätkäppens hörn och erhåller
en skrovlig yta, vilken utgör gott fäste
för ytputsen.
Invändig ytbehandling
Invändig slätputs utföres såsom ett på*
slag med kalkbruk och av ganska tunn
tjocklek och med så fin sand att inga re*
por uppstår vid rivningen. Vanligen an*
vändes sand med en kornstorlek upp till
1 mm. Ytan bearbetas med rivbräde.
Filtad puts. För att erhålla en finare yta
än vad som kan erhållas vid slätputs, be*
handlas ytan förutom med rivbräde även
med ett fuktigt filtbräde. Denna behand*
ling utföres då man önskar en yta för till
exempel oljemålning.
Slamning. Bruket skall vara lättflytande
och slås på med putssleven och utplanas
vanligen med slevens baksida. Därefter ut*
föres behandling med kvast, så att bru*
ket sprides över hela ytan och fyller fogar
och håligheter. För invändig slamning an*
vändes vanligt kalkbruk.
Utvändig puts
Slätputs är ganska vanlig men ej den lämp*
ligaste. Genom den behandling man utför
med rivbräde erhåller putsen en fet ythud,
som förvårar kalkens karbonatisering.
Borstruggad puts. Med hänsyn till önskat
utseende kan borstruggad puts utföras som
ädelputs eller för avfärgning. Ädelputsen
kan erhålla lämplig färgton, antingen med
krossmaterial av önskad färg eller genom
tillsats av fillerfärger. Som bindemedel
användes synteskalk eller hydraulisk kalk
samt en sand av maximalt 3 mm kornstor*
lek. Bruket skall vara smidigt och slås på
med slev och utjämnas i samband med
påslagningen med skånskan, dvs. ett bräde
60 x 60 cm med handtag.
1288
INGEN IÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
