- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 5. Material. Byggnad. Värme och sanitet /
736

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÖVERBYGGNADENS KONSTRUKTIVA UTFORMNING

mellan balk och plattor, så att bjälklaget
fungerar som T*balkskonstruktion för den
rörliga belastningen. Formsättningen för
gjutningen av däcket förenklas genom att
formarna upphängas i balkarna. Som däck
ovanpå balkarna kan även användas vid
fabrik tillverkade strängbetongplattor, på
vilka gjutas 5—7 cm betong med ruts
armering, varigenom samverkan erhålles
mellan plattan och ingjuningen.
2. Bjälklag med fabrikstillverkade primär*
och sekundärbalkar av förspänd betong
(strängbetong). Primärbalkarna äro upp*
lagda på hyllor vid de genomgående pe*
larna av strängbetong eller armerad be*
tong. Olika exempel på hur bjälklagens
sekundärbalkar inväxlas på huvudbalkar*
na framgår av fig. 6/13.

Hyllan enligt fig. a skyddas med kring*
gjutning, vilken lämpligen bör utföras i
samband med gjutningen av plattan. Ge*
nom betongdäcket erhålles den erforder*
liga stabiliteten och styvheten i knutpunk*
terna.

Speciella bjälklag

Pelardäcket

Denna bjälklagstyp består av en kors*
armerad, kontinuerlig betongplatta, som
är uppburen av och inspänd i pelaren. (Se
Armerad betong, kap. 6, fig. 6/3.)

Då bjälklaget har en relativt liten bygg*
höjd genom att det saknar bärande balkar
är det användbart i det fall man behö*
ver utnyttja utrymmet så mycket som möj*
ligt. Bjälklagets plana undersida medger
även att man får goda belysningsförhål*
landen samt att man lätt kan anbringa
ledningar m.m. i taket. För beräkning av
pelardäck se s. 1173.

Håltegelbjälklag

Dessa bjälklag bestå av håltegel och ar*
merad betong. Hålteglen medverkar vid
upptagande av tryckpåkänningar tillsam*
mans med betongen i bjälklagsplattans
tryckzon.

Håltegelbjälklagen ha lägre egen vikt än
bjälklag av betong och äro cement* och
stålbesparande.

Olika typer finnas och äro vanligen pa*
tenterade. Av dessa kan nämnas Sperle*
bjälklaget (fig. 6/19). Detta lämpar sig till
kontinuerliga, enkelarmerade bjälklag.
MT*bjälklaget (fig. 6/14) är lämpligast till
kontinuerliga korsarmerade bjälklag. Dessa
nu nämnda bjälklagstyper fordrar ingen
överbetong man kunna utföras med så*
dan om man önskar en ökad effektiv
höjd. Undersidorna av bjälklagen äro helt
av tegel. För bjälklagets dimensionering
hänvisas till resp. fabrikanter.

Fig. 6/14.

Fig. 6/14 och 6/15. Håltegelbjälklag, system MT

1296

INGEN IÖRSH ANDBOKEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:05:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/5/0752.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free