Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖVERBYGGNADENS KONSTRUKTIVA UTFORMNING
dukter, äro spikbara och användas därför
ofta som underlag för trägolv. De kunna
utföras i de flesta färger och äro ofta
marmorerade. Vissa fabrikat angripa järn,
varför genomgående rörledningar måste
skyddas med hylsor av lämpligt material.
Galvaniserad spik bör användas vid alla
massagolv. De flesta golvmassor äro
olämpliga då hett vatten i större mängd
kan riskeras komma på golvet.
Genom tillsättning av exempelvis paraf*
finolja eller vax i vissa massagolv erhål*
les s. k. självbonande golv. Övriga böra
tid efter annan behandlas med olja, sär*
skild för varje fabrikat.
Plattgolv
Golvplattor framställas av vissa leror,
vilka brännas till sintring. För att få leran
att sintra vid lämplig temperatur (i all*
mänhet 1 200—1 300°) måste flussmedels*
halten vid många leror justeras antingen
genom tillsättning av fältspat, järnoxider
e. d., eller genom tillsats av sand, kaolin
e.d. Vid den höga sintringstemperaturen
genomgår materialet vissa kemiska för*
ändringar, varvid färgen förändras och
plattorna få sina slutgiltiga färger, vita, gula,
röda, bruna, svarta, grå — antingen flam*
miga eller enfärgade. Vid sintringen får
materialet tät konsistens med låg vatten*
absorption, blir frostbeständigt, slitstarkt
och får hög hållfasthet.
Man skiljer mellan sintrade golvplat*
tor och klinkerplattor.
Sintrade golvplattor framställas genom
torrpressning, varvid den halvtorra mas*
san utsättes för tryck. Ju torrare material
som kan användas ju bättre bibehålla plat*
torna sin form vid torkning och bränning.
Plattorna tillverkas antingen släta eller
med ojämn överyta för att minska halkig*
heten. Ojämnheten åstadkommes antingen
genom att plattan göres refflad eller också
genom att den pressas mot nät. Sålunda
åstadkommen ojämnhet lämpar sig endast
för golv, som är utsatt för mindre slitning.
Bättre halkfria plattor erhålles genom att
de utföras av material med olika avnöt*
ningshållfasthet, t. ex. tillsats av karbo*
rondum. Vid slitningen friläggas dessa
korn och ytan blir sträv.
En noggrann sortering av plattorna vid
tillverkningsorten är nödvändig. De varie*
ra nämligen avsevärt såväl beträffande
storlek som färg.
De sintrade plattorna tillverkas i stån*
dardformat 150x150 mm med en tjocklek
av 20 och 30 mm. De tjockare användas
vid mera intensiv trafik eller då golvet
åverkas av slag eller stötar eller av frä*
tände ämnen.
Klinker tillverkas enligt våt*pressnings*
metod ungefär på samma sätt som vid till*
verkning av murtegel genom att den plas*
tiska leran frampressas genom ett mun*
stycke och avskäres i bestämda längder.
De ytor, som åstadkommas av munstyc*
ket bli släta under det att de avskurna
bli mera skrovliga, varför materialet ef*
terpressas före bränningen. Trots detta
erhålla de ej lika exakt form som tidigare
beskrivna plattor. De våtpressade klinker*
na fordra större tjocklek vid bränningen,
varför de oftast tillverkas som klyvtegel.
De tillverkas i dimensionen 106x215 mm
samt med en tjocklek av 20 och 30 mm i
kluvet skick.
Fig. 6/30 visar läggningsmönster för
plattor och klinker. A fordrar ganska nog*
grann fogpassning och lämpar sig särskilt
för golv med körtrafik, varvid plattorna
läggas så att trafiken går snett över fo*
garna. Vid B behöver fogpassningen ej
göras så noggrann. Typen lämpar sig
bra, då syrafasta eller andra svårarbe*
tade murbruk skola användas. C visar det
enklaste sättet att lägga rektangulära klin*
ker. Fiskbensmönstret enligt D ger i re*
gel den bästa beläggningen med rektangu*
lära plattor, enär oregelbundenheter i fo*
gar och plattor försvinner. Diagonallägg*
1304
INGEN IÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
