Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trappor
princip som vanliga bjälklag med lut*
ningar maximerade efter ifrågakommande
transportmedel. I detta avsnitt behand*
las stegar och trappor.
Stegar
Ytterstegar till tak, skorstenar, master
o.d. utföras permanenta. De göras oftast
med vertikala ståndare av vinkel* eller
plattstål, fastsatta vid den bärande kon*
struktionen genom inmurade eller ingjut*
na vinkel* eller plattstål samt med steg av
rundstål eller durkplåt. För högre stegar
äro ryggskydd nödvändiga. Fig. 7/1 a vi*
sar detaljer.
Vissa infällbara patenterade konstruk*
tioner avsedda som vindstrappor o. d. fin*
nas. Fig. 7/1 b visar system »Sieber», in*
fällbar i väggen, och fig. 7/1 c en upp*
hissbar konstruktion.
Trappor, allmänt
Vid vanliga trappor skiljer man dels
mellan raka och svängda och dels mel*
lan stödjande (varvid uppbärningen sker
i vertikala väggar på ömse sidor om trap*
pan eller med en vertikal vägg på ena
och s. k. trappspindel på innersidan) och
fribärande (varmed menas sådana, som
äro inspända i vägg eller trappspindel på
endast ena sidan eller också på ett eller
annat sätt endast uppbäras av bjälklagen
och för övrigt utbildas som en bärande
skiva). Mellan raka och svängda trappor
finnas mellanformer med en del av trap*
pan svängd och en annan del rak.
Den vertikala trappstegsdelen nämnes
sättsteg, den horisontella plansteg.
För att en trappa skall vara bekväm
att gå i utbildas vilplan, vanligen efter
9 à 10 trappsteg. Bredden på vilplanen
brukar göras minst lika stor som trapp*
bredden samt vid krökta trappor minst
så stor som två trappsteg.
Höjd- och breddmått
För att trappan skall vara bekväm måste
finnas ett visst förhållande mellan stegens
höjd H och bredd B. Man brukar be*
stämma detta ur:
2H+B = 63 cm
H sättes till omkring 16 cm. För exceptio*
nella värden på H (under 15 eller över
20 cm) brukar man använda formeln:
3h „
—- + B = 52 cm
4
Måttet B mätes vid krökta trappor i mitten
på trappbredden eller vid smalare trappor
något utanför mittpunkten.
För stentrappor ha standardserier före*
slagits, speciellt för bostadshus. Man har
därvid utgått från en våningshöjd av 2,90
m, mätt från golv till golv. Detta mått har
delats upp på 18 trappsteg och man får
således en sättsteghöjd på 161 mm. Stån*
dardtyperna äro tvåarmade oc henarmade
raka trappor. Planstegsbredden har satts
till 275 mm för tvåarmad och 276,5 för
enarmad. Endast vänstergående trappor ha
föreslagits standardiserade.
Med hänsyn till vattenavrinningen vid
rengöring av trapporna ges planstegen en
lutning, som föreslagits standardiserad till
2 mm för trappbredden.
Fig. 7/2 a och 7/2 b visa i plan och sek*
tion de föreslagna standardmåtten för två*
armad resp. enarmad trappa i bostadshus
med minst 4 våningar. Vid lägre vånings*
höjd minskas huvudlängdmåttet med 200
mm. En plustolerans för huvudmåtten av
20 mm får förutsättas. L betecknar led*
stång och R räcke. Fig. 7/2 c visar trapp*
elementens standardmått.
Trätrappor
De utföras av furu eller ek, upplagda på
sidostycken, antingen av trä eller av pro*
filstål, vanligen U*balkar. De få ej in*
läggas direkt i murverk. Utföras sidostyc*
BYGGNADSTEKNIK
1311
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
