Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖVERBYGGNADENS KONSTRUKTIVA UTFORMNING
linoleum eller gummimatta. Centrum*
stången bör ej utföras alltför lång utan
fästen, emedan trappan då lätt kan kom*
ma i svajning. Höjden mellan fästena
bör ej gärna överskrida 4,5 m. Trapporna
utföras fabriksmässigt och dimensionerna
för ett av fabrikaten framgår av tab. 7: 1.
För allmänna anordningar och detaljer
till steg se fig. 7/8.
Yttertrappor
Yttertrappor utföras antingen av betong
eller natursten, vanligen granit. Det kan
ibland vara lämpligt att speciellt vid be*
tongtrappor utföra hela yttertrappan som
en från huset fristående byggnadsdel, gi*
vetvis med särskild grundläggning. Vil*
planet utbildas ofta med ett plattstålsgal*
ler, försänkt i trapplanet och så att jord,
smuts m. m. faller direkt ned på marken.
Kap. 8. Pelarkonstruktioner
Allmänt
Pelarna i en husbyggnadskonstruktion
ha till uppgift att nedföra belastningarna
från bjälklag, tak, traverser m. m. till grun*
den. I de allra flesta fall rör det sig om
vertikala, centriska laster, men pelarkon*
struktionerna kunna även åverkas av
böjande moment (ex. om de ingå i en ram*
konstruktion), horisontella krafter (ex. om
de skola överföra vindbelastningen) eller
excentriska krafter (ex. vanligen om de
utgöra upplag för traversbanor) och få
då dimensioneras med hänsyn härtill. Man
får på ett tidigt stadium i konstruktions*
arbetet ha fullt klart för sig de på pelar*
na angripande krafternas storlekar och lä*
gen. Traversbalkar läggas ofta på konso*
ler ut från pelarna, och då måste excen*
triciteten av den angripande lasten fast*
ställas vid pelardimensioneringen. Vid om*
byggnad eller omdisponering av fabriks*
lokaler vill man ofta föra in nya travers*
system. Vid uppläggning av dessa på pe*
lare böra noggranna undersökningar
göras, så att icke uppträdande excentriska
krafter äventyra hållfastheten hos de äldre
konstruktionerna.
Vid pelare, som skola upptaga reak*
tionstrycken från kontinuerliga balkar vid
bjälklag o. d., måste man taga hänsyn till
den farligaste lastställningen, vilket inte
alltid är den med varje fack belastade. Vid
pelare, som skola upptaga reaktionerna
från flera över varandra befintliga bjälk*
lag, är det högst osannolikt, att farligaste
lastställningarna samtidigt skola uppkom*
ma på samtliga bjälklag, varför man ibland
gör vissa reduktioner av krafterna. Man
måste emellertid härvid gå fram med stor
försiktighet och i möjligaste mån klar*
lägga hur de verkliga förekommande last*
ställningarna fördelas.
Pelare kunna utföras och beräknas som
ledade både i toppen och foten, s. k. pen*
delpelare, eller också inspända både upp*
till och nedtill eller slutligen med en in*
spänd del och en ledad. En särskild typ av
pelare förekommer vid planbjälklag (jfr
kap. 6).
Materialet till pelare för husbyggnader
är trä, betong, stål samt tegelmurverk och
natursten. Dessa senare förekomma ute*
slutande vid mera påkostade byggnads*
verk och behandlas ej här. Tegelpelare ut*
föras i princip som vanliga väggar (se
s. 1266).
Träpelare
För pelare påverkade enbart av cent*
riska tryckkrafter användas träpelare av
kvadratisk eller rektangulär sektion. En
måttlig vankant vid en pelarkonstruktion
har ingen betydelse för tryckpåkänningen
på en pelare. För provisoriska byggnads*
verk eller enklare förråd o. d. tages rund*
virke, vilket är billigare och kan användas
med mindre dimensioner än kvadratiska för
1314
INGEN IÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
