- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 5. Material. Byggnad. Värme och sanitet /
757

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pelarkonstruktioner



Fig. 8/5. Iriklädriad av
stålpelare.

I lokaler, där man har fordringar på
brandskydd, kunna järnpelare ej lämnas
obehandlade. Som skydd mot eld måste
isoleras på lämpligt sätt, så att järnet ej blir
upphettat till sådan temperatur, att dess
hållfasthet nedgår. Det vanligaste sättet
att skydda pelarna är genom ingjutning i
betong. Man brukar som regel fordra en
täckning med 4 à 5 cm fet betong. Innan
kringgjutningen sker, lindar man pelaren
med tråd med dimensionen 3 à 4 mm och
25 cm stigning på spiralerna. Lindningen
får ej ligga dikt an mot ytan, varför man
förser den med ett mellanlägg utefter pela*
rens hela längd, såsom fig. 8/5 utvisar.
Man brukar vanligen ej räkna med att in*
gjutningen ökar bärigheten på pelaren.

Man har även inklätt pelare med tegel
och gasbetong samt med korkplattor som
överputsas. Dessa konstruktioner ha emel*
lertid ej fått tillnärmelsevis så stor ut*
bredning som ingjutning med betong.

Betongpelare

Pelare av armerad betong äro ur brand*
synpunkt de bästa. De äro även ur un*
derhållssynpunkt att föredraga, men di*
mensionerna äro i allmänhet något större
än järnpelarnas.

Det vanligaste utförandet är med verti*
kalarmering av rundstål och med bygel*
armering. Man brukar räkna med en ar*
meringsprocent för den längsgående arme*
ringen på mellan 1 och 3 % av den totala
betongytan. Byglarna göras vanligen av
rundstål med 4—6 mm diameter och med
ett avstånd i vertikalled = pelarens minsta
bredd, dock minst 35 cm. Fig. 8/6 a visar

en betongpelare i sitt enklaste utförande
och fig. b en sektion något kraftigare och

Fig. 8/6. Olika konstruktioner av betong,
a och b) kvadratiska; c) cirkulär; d)
T-formad; e) med L=stålsarmering.

med något större armering. Vanligen ut*
föras betongpelarna kvadratiska eller rek*
tangulära och formarna göras då med ver*
tikalställda bräder, ibland hyvlade. Ibland
kunna dock pelarna utföras med cirkulär
planform enligt fig. 8/6 c, och då användas
oftast formar av plåt. Även månghör*
ningar utföras ofta. Erfordras olika trög*
hetsmoment i olika leder kunna pelarna
utbildas exempelvis såsom fig. d angiver.

Ibland använder man icke vertikalarme*
ring av rundstål utan tar i stället profil*
stål, exempelvis vinkelstål enligt fig. 8/6 e.
Denna konstruktion brukar användas, när
man har brått att få upp överbyggnaden.
Den bildade stålpelaren kan belastas med
egenvikten av överliggande konstruktion.
Bygelarmeringen utföres på vanligt sätt.
Armeringsprocenten blir oftast vid denna
installation större än 3 %>.

Skarvningen av betongpelare mellan
olika våningar och dimensionsföränd*
ringen av pelarna är mycket lätt att ut*
föra. Den tillgår så att den underliggande
pelarens armering upptas ovanför bjälk*
laget, såsom visas å fig. 8/7, varefter den

Fig. 8/7. Skarvning av betongpelare.

BYGGNADSTEKNIK

1317

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:05:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/5/0773.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free