Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tak
Mellanläggsbrickor och dymlingar ge bätt*
re kraftöverföring. Dymlingarna kunna ut*
föras antingen av hårt trä eller plattjärns*
bitar enligt fig. 9/1 d.
Mellanläggsbrickorna utföras vanligen
som taggbrickor eller refflade brickor. De
kunna användas dels för skarvning av
virke och dels för direkt anslutning av
fackverksstänger. Vissa taggbrickor ut*
föras ensidigt tandade för anslutning till
järn, betong o. d.
Fig. 9/2 a och b visar Billdogbrickor och
tab. 9:2 anger data.
Reffelbrickans utseende framgår av fig.
9/2 c och tillåtna belastningar av tab. 9: 3.
S. k. G.S.*brickor framgå av fig. 9/2 d
och e. Maximibelastningar enligt tab. 9:4.
Limning. Fabrikstillverkade träkonstruk*
tioner äro limmade antingen med kasein*
lim eller konsthartslim. Limningen sker
under högt tryck, varvid trädelarna sam*
manfogas till en konstruktion med samma
hållfasthet som olimmat trä. Skjuvhållfast*
heten i limfogar brukar vid goda limsor*
ter vara större än träets.
Träfackverk. Vid vanliga husbyggnader
förekommer oftast den s. k. svenska tak*
stolen (fig. 9/3). Den användes utan
åsar med ett takstolsavstånd av ca 1,2 m
och för spännvidder upp till 16 m. Tak*
panelen spikas direkt på takstolen. An*
vända virkesdimensioner vid taklutningar
upp till 1:1 framgår av tab. 9:5.
Fig. 913. Systemskiss av svensk takstol.
Fackverk av trä utbildas i princip på
samma sätt som järnfackverk. Systemnä*
tet göres dock ofta på sådant sätt, att dia*
gonalerna bli tryckta, enär knutpunktsut*
bildningen då blir enklare. Diagonalerna
måste i så fall dimensioneras för knäck*
ning, men eftersom infästningarna i all*
mänhet minska träsektionen, erfordras ofta
ingen dimensionsökning härför. För att
underlätta knutpunktsutbildningen upp*
byggas i allmänhet ramstängerna av flera
plankor förlagda på sådana inbördes av*
stånd, att diagonaler och vertikaler kun*
na inpassas i mellanrummen. Fig. 9/4
visar en trätakstol med 26 m spännvidd
och 9/5 a en fackverksbalk på tre stöd med
40 m spännvidd.
Fackverksbalkar utföras ibland med kor*
sande, tryckta diagonaler, fastsatta med
tryckklotsar vid ramstängerna och med
vertikaler av rundstål (fig. 9/5 b). Likar*
tade konstruktioner kunna användas för
uppbyggnad av treledskonstruktion (fig.
9/5 c). Dragbanden kunna utföras av rund*
eller vinkelstål.
Törebodakonstruktioner. Systemet känne*
tecknas av att relativt tunna lameller sam*
manlimmas till önskad profil med ett för
fuktig luft motståndskraftigt lim under så
starkt tryck, att de hårda årsringarna i
den ena lamellen intränga i de mjuka de*
lama i den bredvidliggande. Ångtorkat
granvirke som hyvlas på byggytorna an*
vändes. Lamellerna skarvas i längdrikt*
ningen med hakskarvar (ej mer än en
skarv i varje vertikalsnitt).
Konstruktionen utbildas i allmänhet
med I*profil och limförbindningen åstad*
Tab. 9: j. Virkesdimensioner vid svensk
takstol.
Spännvidd i m Virkesdimension i cm
6 10X10
7 10X12,5
8 12,5X12,5
10 12,5X15
13 16x15
16 15X17,5
BYGGNADSTEKNIK
1321
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
